# ID: svediakorp-gov398523
# author: Gomes (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,655
# sentences: 60
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- (PT) Fru talman, ärade ledamöter!
Efter den skrivelse som Europaparlamentet översände till rådet och efter den utfrågning som genomfördes av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor angående uppgiftsskydd i Europeiska unionen, ville Europaparlamentet höra rådet och kommissionen om den eventuella förekomsten av ett Echelon-system som skulle utnyttjas för avlyssning av kommunikationer, utanför alla rättsliga ramar på det rättsliga och inrikes området.
Jag vill tacka er för att ni har inbjudit rådet att komma in på denna punkt, eftersom vi då får tillfälle att förklara vår ståndpunkt och även informera parlamentet om alla de åtgärder, eller det åtgärdspaket, som rådet har antagit när det gäller laglig telefonavlyssning.
Europeiska unionen måste respektera de grundläggande rättigheter som är fastställda i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de som kommer ur medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner när det gäller allmänna principer i gemenskapsrätten.
Rådet kommer att göra allt för att skydda dessa principer, framför allt när det gäller alla människors rätt till respekt för privatlivet och familjelivet, i sina hem eller i sin kommunikation i enlighet med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, vilken utgör hörnstenen i vårt politiska arbete.
Alla vet att arbeten pågår, i vilka Europaparlamentet deltar fullständigt, för att samla alla grundläggande rättigheter i en stadga som skall gälla i unionen.
Av dessa skäl vill ordförandeskapet tydligt uttrycka sin ståndpunkt när det gäller en eventuell förekomst av ett system för telefonavlyssning i Europeiska unionen och utanför de rättsliga ramarna.
Rådet kan inte godta att det skapas, eller att det finns, ett telefonavlyssningssystem som innebär att man inte respekterar medlemsstaternas rättssystem och som kränker de grundläggande principer som skall skydda människors integritet.
Jag upprepar att rådet inte kan godta att det skapas, eller att det finns, ett telefonavlyssningssystem som innebär att man inte respekterar medlemsstaternas rättssystem och som kränker de grundläggande principer som skall skydda människors integritet.
Härigenom anser ordförandeskapet att det är nödvändigt att göra allt för att skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i Europa.
Vårt mål är att skapa ett öppnare och tryggare Europa, grundat på samma känsla för våra gemensamma grundläggande värden.
Inom detta område är det ibland nödvändigt att kunna använda telefonavlyssning på en strikt nödvändig nivå för att skydda dessa värden och för rättvisans skull.
En sådan verksamhet måste vara mycket väl avgränsad, lyda under krav om proportionalitet och syfta till precisa mål, som till exempel kampen mot den organiserade brottsligheten.
I utövandet av denna rätt, som är fastställd i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, anser ordförandeskapet att det också är nödvändigt att respektera rättsskipningen i Europadomstolen för mänskliga rättigheter när det gäller den nödvändiga proportionaliteten mellan inblandning i privatlivet och allmänhetens intresse.
I klart definierade fall och i klara undantagsfall, kan avlyssning av samtal vara motiverad.
Vi vill agera helt öppet i denna fråga, så att Europaparlamentet får tydlig information angående det arbete rådet bedriver angående laglig telefonavlyssning.
Men det finns dessutom några områden vi vill diskutera och som togs upp i den skrivelse jag nämnde, och som utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor har påpekat, samt i den skrivelse talmannen nyss har översänt till rådet.
Det är de frågor som handlar om polissamarbetet, det rättsliga samarbetet i straffrättsliga frågor, Europol, Schengen och läget för de första diskussionerna som nu pågår om uppgiftsskydd inom ramen för den tredje pelaren.
Detta var de frågor som kommissionen nämnde och som talmannen här bad mig ta upp.
Beträffande polissamarbetet antog rådet en resolution den 17 januari 1995 angående laglig telefonavlyssning.
Denna resolution som offentliggjorts i EGT, innehåller en lista över medlemsstaternas olika särdrag, vilken gör det möjligt för dem att utföra en laglig telefonavlyssning när det gäller nätoperatörer och tjänsteproducenter.
Denna lista göra att varje medlemsstat kan använda sin egen lagstiftning för att identifiera och övervinna svårigheterna i införandet av tekniska specifikationer för avlyssning av moderna telekommunikationssystem.
I november 1995 fastställdes en uppförandekod, som innehåller samma lista över specifikationer som i resolutionen, mellan de femton medlemsstaterna och Norge.
Här vill jag säga att regeringarna i USA, Kanada och Australien informerade rådet att de inte skulle skriva under denna uppförandekod, men att de tänkte följa en identisk politik som denna.
1999 lades ett initiativ fram för rådets behandling angående laglig telefonavlyssning vid nya tekniker.
Efter att dessa arbeten inletts var rådet angeläget om att rådfråga Europaparlamentet angående detta förslag, och parlamentet avgav sitt yttrande i maj 1999.
Rådet fortsätter sitt arbete i denna fråga och har ännu inte antagit någon slutlig ståndpunkt i detta ärende.
Under sitt sammanträde den 28 maj 1998 antog rådet slutsatser om kryptering och brottsbekämpning för att garantera integriteten och förtroendet för digitala kommunikationer, vilka har betydande fördelar för den elektroniska handeln och människors privatliv, och även gör det möjligt att förebygga bedrägerier och andra brott.
Vi känner till den oro som har uttryckts angående de negativa effekter de ökade krypteringstjänsterna för konfidentiella ändamål kan få för kampen mot vissa brottstyper.
Därför beslutades att göra en noggrann granskning av i vilken grad krypteringstekniken används, främst för att främja den grova brottsligheten.
Dessa åtgärder måste vara proportionella och mycket välbalanserade i förhållande till andra viktiga intressen - främst genom vederbörlig hänsyn till skyddet av de grundläggande rättigheterna i europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, liksom till inre marknadens funktion - med målet att garantera den elektroniska handelns utveckling.
Inom det rättsliga samarbetet i brottmål, förtjänar förslaget till konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater extra uppmärksamhet.
Vi är nära att föra i hamn mer än fyra års förhandlingar om förslaget till konvention om inbördes rättshjälp i brottmål.
Rådet (rättsliga och inrikes frågor) behandlade, under sitt möte den 27 mars, de viktigaste frågorna som är kvar, bland annat de som gäller telefonavlyssning.
Det är med stor tillfredsställelse jag kan meddela att ett fullständigt avtal uppnåddes vid detta möte i frågan om bestämmelserna för telefonavlyssning, varför vi hoppas att antagandet av akten om att upprätta en konvention kommer att äga rum under mötet med rådet (rättsliga och inrikes frågor) i maj.
Även åtgärder för uppgiftsskyddet inom ramen för Europol fastställdes.
Det bör understrykas att Europol inte har undersökningsbefogenheter eller bedriver en operativ verksamhet.
Europols verksamhet är i själva verket att analysera de uppgifter som förmedlas av medlemsstaterna, eller av andra organ, och kan inte själv samla in dessa uppgifter.
Låt mig göra några kompletterande klargöranden, för att ge Europaparlamentet en mer fullständig bild av denna fråga.
Varje medlemsstats skall lämna uppgifter till Europol.
Därigenom sker all kontroll av uppgiftsskyddet i medlemsstaten i full respekt för Europarådets konvention av 1981 och rekommendationen av 1987, antagen av Europarådets ministerkommitté i september.
På så sätt respekteras de allmänna reglerna om skydd för de uppgifter som medlemsstaterna lämnar till Europol.
I detta sammanhang hänvisas i konventionen frågan om huruvida uppgifterna har samlats in på rätt sätt i medlemsstaterna till varje medlemsstat.
Det är alltså varje medlemsstat som skall rätta till, hålla inne eller förändra de uppgifter som lämnas till Europol efter att man fått kännedom om att dessa uppgifter är felaktiga eller kränker fastställda regler i denna fråga.
Det är mycket viktigt att understryka att Europol i sig självt, inte kan avgöra om uppgifterna från en medlemsstat samlats in på korrekt sätt.
De nationella kontrollmyndigheterna spelar en grundläggande roll på detta område.
Ytterligare några ord om reglerna för uppgiftsskydd inom ramen för Schengens informationssystem.
Detta informationssystem skall ha en ansvarig myndighet för att skydda personuppgifter.
Den kontrollmyndigheten, som är gemensam, består av de olika medlemsstaternas kontrollmyndigheter och vakar över respekten för systemets principer för uppgiftsskyddet, främst när det gäller innehållet i de uppgifter som förekommer och användningen av dem.
Således har vi ett fullt skydd för medborgarnas intressen i enlighet med de instrument som medlemsstaterna har ratificerat.
Ett sista ord angående uppgiftsskyddet inom ramen för den tredje pelaren.
Medlemsstaterna och kommissionen söker undersöka frågan om hur mycket man skall förbereda ett horisontellt uppgiftsskydd för hela tredje pelaren.
Inom ramen för denna debatt är flera aspekter föremål för noggranna överväganden.
Exempelvis behandlas frågan om det inte vore lämpligt att skapa en gemensam kontrollmyndighet för alla instrument i tredje pelaren, eller om det inte vore klokt att skapa ett gemensamt sekretariat för dessa myndigheter.
Dessutom har det portugisiska ordförandeskapet intentionen att vid lämplig tidpunkt förelägga rådets de första reflektionerna om möjligheten att utveckla de allmänna principerna om uppgiftsskyddet, vilka skulle tillämpas på alla instrument i den tredje pelaren.
Studierna av dessa reflektioner har bara inletts och är ännu på ett utvecklingsstadium.
Hur som helst vill jag säga att det portugisiska ordförandeskapet, i full efterlevnad av gemenskapens funktionssätt, kommer att informera Europaparlamentet om den närmaste utvecklingen av dessa arbeten.
Detta, fru talman, ärade ledamöter, är med några ord rådets ståndpunkt om de arbeten som ännu pågår eller har avslutats angående den lagliga telefonavlyssningen.
Jag vill avslutningsvis uttrycka den största förståelse för de politiska angelägenheter som ligger i detta initiativ från Europaparlamentet.
Ordförandeskapet vill understryka sin beredskap att på nära håll följa utvecklingen av Europaparlamentets arbete på detta område, eftersom det finns alla skäl att inte kompromissa när det handlar om principer om frihet och demokrati, respekten för de mänskliga rättigheterna och medborgarnas grundläggande rättigheter.
