# ID: svediakorp-gov398497
# author: Turmes (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 585
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman!
Ett direktiv om förnybar energi eller ett initiativbetänkande från parlamentet, varför då?
Jag tror att man måste se betänkandet, liksom direktivet som är under utarbetande, inom ramen för Europeiska unionens energipolitik med dessa tre målsättningar: konkurrenskostnad, säker tillförsel, skydd av miljön.
Sedan den 29 februari i år har vi en gemensam marknad för elektricitet, men tyvärr med en snedvriden konkurrens som fortfarande är avsevärd och som tyvärr också sker på bekostnad av såväl kraftvärme från förnybar energi och energibesparing, som framtidens energiformer.
Anledningen är prissättningen av energin utan att de externa kostnaderna tas med i beräkningen, med avsevärda anslag, som består såväl inom kärnenergin som energin från fossila bränslen.
Det direktiv som är under utarbetande borde enligt min uppfattning ha två målsättningar.
För det första en nödvändig korrigering av en ofullständig marknad, för att skydda den ännu sköra planta som den förnybara energin utgör, och för det att andra bygga grunderna till förnybar energi så att den utvecklas i rätt riktning före år 2030, 2040, dvs. att den kan klara av större delen av Europeiska gemenskapens energimix.
Vi har många anledningar till att gå i den riktningen.
För det första skyddet av miljön, men också skapandet av sysselsättning.
Vi vet genom studier, med siffror till stöd, att förnybar energi skapar mer sysselsättning än traditionell energi.
Vi vet att vi måste förbereda Europa för en världsmarknad med förnybar energi och vi har också geostrategiska fördelar med att minska vårt beroende jämfört med regioner som ofta har problem.
Vilka bör hörnstenarna vara i detta framtida direktiv?
Det måste till att börja med grundas såväl på artiklarna i fördraget, i förhållande till den inre marknaden, som artiklarna rörande miljön.
Det krävs ambitiösa och tydligt fastställda målsättningar i Europa i nivå med kommissionens vitbok, dvs.
12 procent för energin och 23 procent för elen.
Efter att ha fastställt dessa målsättningar på europeisk nivå måste vi förhandla om denna typ av burden sharing mellan kommissionen och medlemsstaterna för att ömsesidigt kunna komma överens om de specifika nationella målsättningarna som blir en europeisk målsättning om man slår ihop dem.
När det gäller instrument som skall införas förespråkar vårt betänkande subsidiariteten.
Jag tror att det är alltför tidigt att bedöma de olika instrument man kan kategorisera.
Å ena sidan har vi systemet med garanterade priser, som fick industrin med förnybar energi att lyfta i Europa.
Å andra sidan har vi systemen med trading som just uppstått i Nederländerna och Danmark, där många administrativa och tekniska problem återstår att lösa.
Vi föreslår därför att kommissionen skall utvärdera de olika instrumenten under år 2005 och att det fram till dess föreligger subsidiaritet och även anspråkslöshet från kommissionens sida när det gäller anslag till förnybar energi.
Jag tror inte det tjänar något till att avbryta anslagen till den förnybara energin när kärnenergin och kolsektorn får betydligt större anslag.
En sista punkt jag vill framföra är att det krävs ett system med labelling och information om alla former av el.
På en inre marknad måste konsumenten vara informerad och alla former av elektricitet måste tillhandahållas tillsammans med information, inte bara den gröna elektriciteten.
Jag tackar på förhand alla kolleger som genom gemensamt arbete bidragit till betänkandet och jag är nyfiken på kommentarerna.
