# ID: svediakorp-gov398493
# author: Bolkestein (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 843
# sentences: 43
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Tack så mycket för ordet och till att börja med skulle jag vilja tacka föredraganden, MacCormick, så mycket för hans betänkande och det arbete han lagt ner.
Få jag även tacka övriga ledamöter så mycket för deras kommentarer och frågor.
Herr talman, herr föredragande!
Ämnet skadeståndsansvar för produkter diskuterades av parlamentet för cirka två år sedan.
Kommissionen lade då fram förslaget om att tillämpa principen om skadeståndsansvar för produkter med brister som omfattas av direktiv 85 / 374 och även för avseende på råvaror i jordbruket och jaktprodukter.
Ni minns kanske att kommissionen under den debatten i november 1998 sade att den aktuella rapporten om direktivets verkan var det bästa tillfället att tänka på en omprövning av det direktivet från 1985.
Mot slutet av året kommer den rapporten att läggas fram för parlamentet och rådet.
Vidare lovar kommissionen att i form av en grönbok inleda en bred diskussion med alla parter och den grönboken ligger framme för diskussion vid det här sammanträdet.
Den 29 juli förra året godkände kommissionen den nuvarande grönboken om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister.
Den grönboken var och är ämnad att hos alla berörda parter, främst näringslivet, konsumenterna, försäkringsbolagen och myndigheter, skaffa information om två frågor.
Den första frågan är hur direktivet om skadeståndsansvar från 1985 har fungerat i praktiken.
Den andra frågan lyder så: i vilken mån måste det här direktivet ändras?
Det dokumentet var avsett som en stimulans, som jag sade, till eftertanke och debatt.
I en viktig del av grönboken uppmanas alla berörda parter att underbygga sin ståndpunkt om nödvändigheten av en omprövning med argument.
I den delen tas många olika ämnen upp.
Dit hör de punkter som Europaparlamentet tog upp i diskussionen för två år sedan, nämligen bevisbördan, utvecklingsriskerna, ersättningen för psykisk skada, franchise, preskriptionstiden och maximibeloppen även andra frågor som till exempel behovet av mer öppenhet och insyn, leverantörens skadeståndsansvar och möjligheterna till gottgörelse.
Det är ämnen som också, åtminstone delvis, Gebhardt tar upp.
Hon tog också upp bevisbördan, utvecklingsrisk och ytterligare harmonisering på det här området samt industriell användning.
De två serier av ämnen som överlappar varandra.
Det är i alla fall tydligt att alla dessa ämnen måste behandlas i en rapport som kommissionen kommer att utarbeta mot slutet av året.
De förslag för en eventuell omprövning som tas upp i grönboken skall fungera som riktlinjer för en öppen diskussion.
MacCormick pekade i sitt anförande också på nödvändigheten av att kommissionen fördjupar diskussionen ytterligare.
Det lovar jag å kommissionens vägnar att göra men det måste naturligtvis ske tillsammans med parlamentet, tillsammans med övriga parter, kommissionen är ju naturligtvis i sig anvisad för åsikterna från samhället och från parlamentet.
Kommissionen vill alltså inte föregå eventuella framtida initiativ från kommissionen.
Kommissionen uppmanar dock parterna att i sina svar basera sig på fakta.
Det är också något som betonas av Harbour då han säger att endast angelägna och faktiska skäl får användas som argument för att ändra direktivet.
Kommissionen håller fullständigt med Harbour om det.
Vi är naturligtvis alltid beredda att överväga vår ståndpunkt på nytt i ljuset av faktiska argument, men endast i sådana fall.
Det är också skälet till att kommissionen ännu en gång uppmanar ledamöterna i denna församling att inte endast ta upp principfrågor.
Det behöriga parlamentsutskottet delar min och Harbours åsikt men utskottet säger att varje omprövning av direktivet från 1985 skall baseras på obestridliga fakta.
Innan några reformer vidtas måste gemenskapens lagstiftare noga bedöma effekterna av den befintliga lagstiftningen.
Vid den bedömningen skall bland annat några frågor som lades fram i grönboken tas upp.
Av den anledningen godkänner man ibland inte vissa försök att få kommissionen att agera.
Den sista slutsatsen delas av kommissionen.
Det är självklart att alla punkter som togs upp i grönboken noga kommer att analyseras i rapporten.
Hittills har de kommit in cirka hundra bidrag från nationella och europeiska konsumentorganisationer, olika näringslivssektorer, myndigheter i medlemsstaterna och andra europeiska länder och vidare från institutioner som är specialiserade på skadeståndsansvar för produkter.
Av dessa bidrag framgår hur stor vikt som läggs vid det här ämnet och hur rätt det är att parlamentet tar upp ämnet i kväll.
Den analys av hur direktivet fungerar som skall göras på grundval av dessa bidrag kommer att tas med i rapporten.
Kommissionen skall just nu inte uttala sig i diskussionen om det verkligen är nödvändigt att ompröva direktivet från 1985.
Kommissionen skall i den diskussionen låta sig ledas av den nämnda analysen.
Om det verkligen visar sig att en omprövning behövs kommer kommissionen naturligtvis att utarbeta ett förslag.
Jag hoppas därför också att Europaparlamentet kan vara ense med det handlingssättet och att det resolutionsförslag som utarbetats av ansvarigt parlamentsutskott kommer att antas utan ändringar.
