# ID: svediakorp-gov398470
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,687
# sentences: 67
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar ledamöter!
Att i Europeiska unionens budget skildra prioriteringarna i den europeiska politiken, det är målet med denna mycket tidiga debatt om budgeten för 2001.
Det är den första budget för vilken den nya kommissionen ställer upp ett preliminärt budgetförslag, och den första budget som jag som ny kommissionsledamot utarbetar från början.
Jag anser att det är mycket bra att det redan nu är möjligt med ett gemensamt agerande mellan Europaparlamentet och kommissionen, och ett samförstånd om vilka prioriteringar för budgetåret 2001 som måste säkras ekonomiskt.
Nu handlar det alltså ännu inte om några konkreta siffror, ännu inte om någon input, utan nu talar vi faktiskt om en output.
Vad vill vi, vilka mål vill vi uppnå eller stödja med budgeten?
Jag anser att det är bra att debatten om ett budgetår börjar genom att man gör prioriteringar.
I samband med att vi gör prioriteringarna för nästa budgetår kan jag konstatera att betänkandena, era prioriteringar och kommissionens prioriteringar uppvisar stor samstämmighet.
Jag tror det är en god förutsättning för att vi också skall komma fram till ett bra resultat i budgetförfarandet.
Jag vill naturligtvis i kommissionens namn särskilt tacka föredragandena.
Jag vill först gå in på Ferbers betänkande och här tacka för det stöd för kommissionens förslag att successivt ställa om förfarandet med föredragningen av budgeten till activity based budgeting som han uttrycker i sitt betänkande.
Betänkandet innehåller också förslaget att även de andra institutionerna successivt skall följa efter detta nya tillvägagångssätt.
Framför allt uttrycks också i betänkandet stöd för kommissionens förvaltningsreform, för vilket jag vill tacka så mycket.
Naturligtvis skulle det glädja kommissionen om även de andra institutionerna uppmanas att å sin sida överväga vilka åtgärder till en förvaltningsreform som kunde anbefallas och vilka som kan avvecklas.
Herr Ferber, ni hänvisade i betänkandet också till andra frågor som måste lösas.
Jag vill uttryckligen också nämna frågan om partifinansiering.
Jag tror att detta är en fråga där det också är nödvändigt att med gemensamma åtgärder snabbt komma fram till en lösning.
Nu till Haugs betänkande.
Fru Haug, jag får verkligen gratulera er till detta betänkande och till att ni lyckats koncentrera er på prioriteringarna, ty jag kan mycket väl föreställa mig att man har framfört väldigt många önskningar till er - som en julklappslista - och man har bett er ta med allt man anser är angeläget.
Ni har i stället koncentrerat er på verkliga prioriteringar, och jag tror att det också är mycket värdefullt för samförståndet.
Ni betonade särskilt de utrikespolitiska uppgifterna.
Dem vill jag också strax tala om.
Men ni betonade också vikten av att man gör prioriteringar inom forskningsområdet - också detta är kommissionen ense med er om - och att det är nödvändigt att främja utvecklingen av en framtidsduglig ekonomi även genom budgetförslagen.
På denna punkt vill jag - ni har också redan diskuterat det - gå in på resultaten från toppmötet i Lissabon.
Jag tror att toppmötet i Lissabon var en framgång för Europeiska unionen totalt sett, eftersom det fanns ett samförstånd om att det nu också krävs att man med stora steg främjar området med informations- och kommunikationsteknik och dess användning, och det bör vara en gemensam angelägenhet att man överväger hur långt man i budgeten kan ta hänsyn till denna uppgift, denna prioritering.
Fru Haug, jag är i detta sammanhang också positiv till ett uttalande som ni just gjorde i ert inlägg, nämligen att det inte handlar om att konkurrera med medlemsstaternas sysselsättningsprogram, utan att vi för varje initiativ bör överväga vilken som är den speciella europeiska uppgiften, och vad vi kan främja speciellt från europeisk sida.
I det sammanhanget vill jag också gå in på er fråga vilken effekt den europeiska budgeten egentligen har på sysselsättningen.
Naturligtvis är programmet med strukturfonderna det viktigaste instrumentet för att främja sysselsättningen.
Vi har också för den nya perioden för strukturfondsstöd än en gång fastslagit som ett övergripande mål att även i fråga om utvärderingar " före " måste det listas vilka kalkylerna och förväntningarna är, och vilka effekter dessa speciella program får på situationen på arbetsmarknaden.
Jag är också mycket glad över att även min kollega Barnier säger att kommissionen här inte heller kommer att låta sig nöja med några som helst oklara fraser, utan vill ha konkreta kalkyler så att allt också blir möjligt att kontrollera.
Beträffande kommissionens prioriteringar vill jag påpeka att kommissionen vid sitt sammanträde den 23 februari diskuterade prioriteringarna och beslutade att man i budgetplanen för 2001 särskilt skall ta hänsyn till Europeiska unionens förstärkta externpolitiska engagemang, liksom det viktiga målet att främja landsbygdens utveckling, och även stödja övergången till informationssamhället.
Jag vill nu särskilt gå in på frågan om de nödvändiga utgifterna för stabilitetspakten på västra Balkan.
Den spelade ju också den största rollen i debatten i dag.
Med utgångspunkt från kalkylen att det under perioden fram till år 2006 behövs ekonomiska medel i storleksordningen 5,5 miljarder euro har kommissionen också dragit slutsatser för prioriteringarna i budgeten för 2001.
Det har här från flera håll påpekats att kommissionen har ställts inför en utmaning.
Ni har ju också begärt detta av kommissionen och rådet i ert beslut av den 16 december.
Kommissionen uppmanas att i april lägga fram konkreta uppskattningar av de medel som krävs och samtidigt meddela huruvida det är nödvändigt att revidera budgetplanen.
I diskussionen om prioriteringarna i budgeten för 2001 har kommissionen kommit fram till att de erforderliga medlen inte enbart skall anskaffas genom en omfördelning inom den externa politiken.
Naturligtvis har vi också frågat oss var vi kan göra omfördelningar på det externa politikområdet.
Min kollega Chris Patten har påtagit sig denna uppgift, tillsammans med Nielsen.
Men vi har ändå kommit fram till slutsatsen att det dessutom krävs medel som skall finansieras genom ytterligare åtgärder, vilka jag strax skall gå in på.
Jag vill nog här påpeka att man med all rätt undrar över siffran eller kalkylen 5,5 miljarder euro för tidsperioden fram till 2006.
I detta sammanhang vill jag påpeka att 4,5 miljarder euro gick från budgeten till regionerna under tidsperioden 1991 - 1999.
Om vi nu talar om 5,5 miljarder euro, så är det naturligtvis en väsentlig höjning, men det är inte en helt omåttlig höjning, utan den står i relation till den hittillsvarande hjälpen.
Jag tror att vi alla är överens om att det ekonomiska stödet och hjälpen till regionerna måste stärkas i jämförelse med de senaste tio åren.
Jag vill nu gå in på finansieringsförslaget, i synnerhet punkt 1, omfördelning från jordbruksområdet.
Det är särskilt angeläget för mig eftersom debatten här kanske orsakat mycken oro, som jag verkligen inte anser är befogad.
Herr Walter, ni påpekade i ert talarinlägg att det ju inte handlar om en nedskärning av de jordbrukspolitiska utgifterna år 2001 i jämförelse med 2000, utan det handlar om vilken tillväxt som krävs.
Enligt budgetplanen skulle det jämfört med budgeten 2000 vara rent teoretiskt möjligt med en ökning om 3,1 miljarder för jordbruksutgifterna, siffermässigt sett.
Kommissionen kommer med ett förslag som innebär en ytterligare ökning av utgifterna för jordbruksmarknaden med 2,8 miljarder euro.
Därför ber jag om att man noterar detta och inte säger att man fastställer någonting när det gäller jordbrukspolitiken, som sedan äventyrar samtliga utgifter.
Jag säger än en gång helt klart, och det säger även kommissionen: Det direkta inkomststödet för jordbrukarna berörs överhuvud taget inte, utan det är totalt sett en ökning av utgifterna för jordbruksmarknaden med drygt 7 procent, och i fråga om stödet till landsbygdens utveckling rent av en ökning med 9,5 procent, det är verkligen oerhört!
Jag hoppas att budgetmyndigheterna också godkänner dessa kostnader, ty jag tror att detta program för att främja landsbygdens utveckling erbjuder många möjligheter att främja nya tillvägagångssätt inom jordbrukspolitiken.
Låt mig kort säga något om en total höjning av budgetvolymen.
Vi har ju redan haft tillfälle att diskutera det två gånger i budgetutskottet.
Vi kommer säkert också att gemensamt med rådet mycket intensivt tvingas diskutera vilken ökningstakt som är nödvändig för utgiftssidan.
Jag vill här påpeka att det redan krävs en stark ökning på utgiftssidan för att man också skall kunna betala de gamla åtaganden som ingåtts tidigare, och som naturligtvis skall betalas.
Beträffande frågan om budgetplanen vill jag också påpeka att kommissionen föreslår, vilket också är i enlighet med ansökan och Europaparlamentets uppmaning, att man i framtiden tar upp utgifterna för stöd till Cypern och Malta under rubriken utgifter för utvidgningen, alltså under rubrik 7.
Jag tror att det vore en åtgärd som mycket starkt skulle tjäna till öppenhet i budgeten, och jag hoppas att rådet i detta avseende inte håller fast vid sitt första avvisande uttalande.
Låt mig än en gång komma tillbaka till budgetförfarandet för budgetåret 2000.
Förra årets budgetförfarande var ju, om jag får uttrycka mig diplomatiskt, ytterst spännande.
Jag hade ett bra tillfälle att också lära känna er intensivt, och jag upplevde att budgetutskottet är ett mycket robust utskott med stor uthållighet.
Jag utgår från att Europaparlamentets budgetutskott också när det gäller budgeten för 2001 är beslutet att inta en mycket bestämd hållning, men utifrån denna bestämda hållning även är beredd att förhandla.
Ändå önskar jag för oss alla att budgetförfarandet 2001 inte nödvändigtvis åter ställer vår uthållighet på prov, utan kanske kan förlöpa i ett större samförstånd.
Jag är också övertygad om att i händelse av nya konflikter så kommer budgetutskottet att visa samma uthållighet.
Jag kan försäkra er att kommissionen också återigen kommer att ställa sig till förfogande för att uppnå ett bra resultat.
(Applåder)
