# ID: svediakorp-gov398446
# author: Ferber (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 861
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger, högt ärade fru kommissionär!
Jämfört med det som kollegan Haug lade fram, innehåller de andra institutionernas budgetar bara peanuts - det skulle en bankman kanske säga - små budgetar som inte är så betydelsefulla, inte heller politiskt sett, men de är naturligtvis inte mindre viktiga, eftersom de andra institutionerna därigenom gör sitt arbete öppet och därmed också kan godkännas av medborgarna, tror jag.
Vilka utmaningar måste vi ta hänsyn till under det kommande året när det gäller de små budgetarna?
För det första, och det gäller för alla budgetar: sparsam förvaltning.
När jag ser att vi enbart i Europaparlamentet räknar med en ökning om 0,07 procent i förhållande till år 2000, så har vi absolut varit sparsamma, och där tror jag inte att vi behöver skämmas!
Med en budget om totalt 965 miljoner euro utnyttjar vi inte alltför mycket av de medel, som vi här har till förfogande.
Vilka är utmaningarna med the activity based budgeting?
Naturligtvis är det en frågeställning som vi också måste tillämpa när det gäller de andra institutionerna, såvitt den är meningsfull.
När jag ser mig omkring undrar jag vilka kostnaderna är i förhållande till de ledamöter som är närvarande.
Det är inte de frågeställningarna vi avser, utan även här handlar det om öppenhet i fråga om utgifterna i budgetposterna, så att allt blir förståeligt.
Vi måste göra en medellångsiktig personalplanering, eftersom vi naturligtvis står inför den stora utmaningen med utvidgningen av Europeiska unionen.
Den ställer just oss i parlamentet och de andra institutionerna inför stora utmaningar när det gäller översättningstjänsten.
Vi har under de senaste åren förberett oss på detta, och redan år 2001 måste vi börja med att anta utmaningarna och även bedriva personalutveckling i enlighet med detta.
Detta utmynnar också i en andra reflexion som vi måste göra.
Hur skall vi här, när det gäller att värva personal, att skaffa personal, kunna arbeta tillsammans med andra institutioner?
Vi kommer ju de kommande åren att ha samma tjänster som måste tillsättas, och då är det absolut meningsfullt att fundera över att också organisera sådana aktiviteter gemensamt och centralisera dem på lämpligt sätt.
Vi måste betänka att vi i och med ikraftträdandet av Amsterdamfördraget har nya utmaningar också i fråga om lagstiftningsarbetet.
När jag bara tittar på kommissionens arbetsprogram, som omfattar 108 medbeslutandeförfaranden, så är det en utmaning som vi inte haft tidigare.
Även under toppåren i början av 90-talet, när det handlade om att genomföra programmet för den inre marknaden, hade vi bara 30 - 50 procent av den arbetsinsats som nu föreslås av kommissionen, och därför måste vi utforma vårt arbete mer effektivt och ställa resurser till förfogande, så att vi kan utföra vårt arbete i enlighet med detta.
Hit hör också det vetenskapliga förberedelsearbetet, och detta vill jag säga helt tydligt.
Vi har att göra med en kommission, som förfogar över ett gemensamt forskningscentrum.
Vi har att göra med 15 medlemsstater, som förfogar över nationella resurser, och här måste parlamentet naturligtvis utnyttja sina chanser som likaberättigad lagstiftare.
Jag föreslår, och här har budgetutskottet gått på min linje, att man i fråga om offentlighetsarbetet inför en förbättring, så att vi har en utgångspunkt, där medborgare som vill informera sig om parlamentets arbete också kan göra det utan att behöva vara med i en officiell besöksgrupp.
Vi föreslår att vi på vissa områden visserligen föreskriver nya tjänster, men bara där detta är absolut nödvändigt.
Detta kommer vi under de närmaste veckorna och månaderna att få granska mycket intensivt, eftersom vi har ett visst spelrum.
Vi har utvecklat oss mycket förnuftigt inom byggnadspolitiken, vad gäller kostnaderna för Europaparlamentets byggnad, men det är ingen mening med att redan år 2001 återigen tillintetgöra dessa nyvunna utrymmen.
Vad beträffar de andra institutionerna har jag bara ett par små påpekanden.
Jag tror att vi inom tolktjänsten redan i dag bör försöka arbeta mera intimt tillsammans med Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
Här finns det möjligheter till samarbete.
Vi kommer att tvingas följa EG-domstolens arbete mycket uppmärksamt.
Jag hoppas att det här, inom ramen för översynen av fördraget, kommer att utvecklas nya spelregler för EG-domstolen, som medger att man arbetar effektivt och därmed också på sikt möjliggör finansieringen av personalplaneringen.
Jag vill uttryckligen berömma revisionsrätten, som inte bara kontrollerar oss strängt, utan också själv noga iakttar sina löften, och jag tror att även när det gäller ombudsmannen måste vi se till att medlen hanteras sparsamt, i synnerhet vad gäller nya tjänster.
Jag vill tacka alla som har arbetat med detta, i synnerhet vår egen förvaltning, för deras korrekta och mycket positiva bistånd, och alla kolleger, som gjorde det möjligt för oss att trots tidspressen mycket snabbt lägga fram ett ordentligt resultat för kammaren.
