# ID: svediakorp-gov398192
# author: Martens (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 566
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade kolleger!
Allra först vill jag be om ursäkt för Maij-Weggens räkning, författaren till denna resolution.
Hon var tvungen att åka tidigare på grund av ett dödsfall och begravning i familjen.
Det är inte första gången som CITES-konventionen diskuteras i denna kammare.
Under årens lopp har denna konvention som 148 länder deltar i räddat många växter och djur som hotas av utrotning.
Ofta skedde detta efter omfattande aktioner från miljö- och djurskyddsorganisationer, genom aktioner som mycket ofta övertogs av Europaparlamentet, av de nationella parlamenten och även av till exempel den amerikanska kongressen.
Även den här gången finns det en risk för att felaktiga beslut återigen kommer att fattas vid CITES-konferensen i Nairobi, och även den här gången tar vi upp kampen för att förebygga detta.
I detta inlägg tänker jag koncentrera mig på tre faror.
Den första är att ett antal länder i södra Afrika har föreslagit att den afrikanska elefanten skall överföras från bilaga I till bilaga II, vilket innebär att kontrollerad jakt blir tillåten.
Tillsammans vill dessa länder samla in drygt 50 ton elfenben.
Vi riktar nu en angelägen uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att inte gå med på detta.
Listan över elfenben som spårats upp illegalt är redan nu så omfångsrik att en legal jakt inte leder till någonting annat än att det problemet förvärras, och detta medan den totala populationen för den afrikanska elefanten på tjugo år har sjunkit från 1,3 miljoner till 625 000.
Därmed har som bekant en kritisk gräns uppnåtts.
En andra fara som jag vill peka på är förslaget från Norge och Japan om att på nytt tillåta legal jakt på vikvalen (minke whale) i Nordatlanten och i södra delen av Stilla havet.
Även här är vi emot, även om den enda anledningen är att båda länderna ändå bedriver jakt på dessa vackra djur.
På det sättet belönar vi bara det dåliga uppförandet ännu mer.
Dessutom är denna vikval också hotad, och det är bättre att vi håller oss till överenskommelsen om att skydda alla valar.
Slutligen, tredje exemplet, Kuba har begärt att karettsköldpaddan (hawksbill turtle) återigen skall flyttas till bilaga II.
Det är följden av en typiskt isolerad syn på ett djur som generellt hotas av utrotning.
Eftersom denna art framför allt kommer till Kuba för att lägga ägg tror man att det finns mer än tillräckligt av den, och då vill man fälla 500 av dessa sköldpaddor per år, och kan ni tänka er för vilket ändamål, för exklusiva restauranger och för att sälja sköldarna till Japan.
Detta skulle kunna ge en stark impuls att fortsätta med den illegala jakten.
Kuba borde skämmas för detta förslag, och dessutom uppfyller det egna förslaget inte heller den ideologi som Kuba självt försvarar, vilken jag inte heller försvarar för övrigt.
Detta är kort sagt tre exempel från en rad förslag i Nairobi som ger oss stora bekymmer.
Vi uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inte stödja dessa förslag utan att behålla CITES som det är.
Låt oss inte börja detta århundrade på ett dåligt sätt utan på ett bra och tillsammans sörja för att inte fortlevnaden hotas för ännu fler växter och djur.
