# ID: svediakorp-gov398087
# author: Lulling (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 365
# sentences: 8
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- (DE) Jag har trots att jag är för ett utarbetande av en stadga om de grundläggande rättigheterna, inte röstat för resolutionen eftersom den innehåller krav som skjuter långt över målet och riskerar att leda till ett stort virrvarr av olika formuleringar av samma rättigheter och framför allt att äventyra de mänskliga rättigheternas universalitet.
Inte heller är jag av den åsikten att stadgan behöver omfatta möjligheten att inför domstol hävda de ekonomiska och sociala rättigheterna.
De sistnämnda är förbehållna medlemsstaternas arbetsrätt och arbetsmarknadsparternas autonomi.
De som vill överlasta hela ekipaget, t.ex. genom nya grundläggande rättigheter på områdena informations- och bioteknik och miljöskydd, och de som i stadgan om grundläggande rättigheter ser en del av en europeisk författning gör den sympatiska idén om en unionsstadga som på ett subjektivt sätt skall innehålla rättsligt föreskrivna grundläggande rättigheter en björntjänst.
Jag skulle mycket hellre se att Europeiska unionen och givetvis alla medlemsstater snabbt anslöt sig till stadgan om de mänskliga rättigheterna från 1950 än att vi får den ofrånkomliga strid om omformuleringar av unionsmedborgarnas grundläggande rättigheter för vilken grunden redan är lagd.
För att garantera en enhetlig rättskipning och förhindra varierande tolkningar bör rättskipningen förbehållas Europeiska gemenskapernas domstol för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg, som ju genom kvaliteten på sin 40-åriga rättskipning har gjort konventionen från 1950 till ett dynamiskt instrument som helt och fullt tar hänsyn till den sociala, ekonomiska och etiska utvecklingen i vårt samhälle.
Vilka meningsskiljaktigheter respektive orimligheter olika ideologiskt färgade åsikter kan leda till framgår av yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor, som bl.a. kräver att stadgan om de grundläggande rättigheterna skall innehålla en klausul om förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning men som påstår att rättigheter för familjen som sådan inte existerar.
Det finns anledning att se upp för måhända välmenande, storslagna förslag om vi vill förhindra beslutsprocesserna inom EU från att lamslås av en mängd överklaganden, förhindra att EG-domstolen tvingas mer än fördubbla antalet domare och att ingen längre vet var han nu kan hävda sina grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter och hur länge han måste vänta på en dom.
