# ID: svediakorp-gov398014
# author: Fraisse (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 415
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kollegor!
Med initiativet e-Europe påminner oss kommissionen om att Europa befinner sig på efterkälken i utvecklingen av informationssamhället.
När man säger efterkälken menar man i förhållande till Förenta staterna; Otvivelaktigt, vem skulle neka till det.
Men förutom detta konstaterande måste man bedöma beskaffenheten i denna eftersläpning: ekonomisk, politisk, social.
Hur skall man mäta den?
Kommissionen vill starta ett politiskt initiativ, låt oss ta den på orden.
Ja, det finns en europeisk eftersläpning i fråga om tillgång till informationssamhället som redskap, redskap för kunskap, redskap för skapande, redskap för utbyte.
Ja, det finns en eftersläpning vad gäller utveckling av den handel som blivit möjlig genom Internet.
Men dessa två eftersläpningar gäller de samma sak?
Vissa av oss skulle svara " det spelar mindre roll ", att man måste sprida utvecklingen åt alla håll av detta magnifika redskap för numerisk information och att denna målsättning är tillräcklig i sig själv.
Sådant kan det intryck vara som kommissionen initiativ ger.
I själva verket kan man nöja sig med en förteckning över målsättningar, där utvecklingen av små företag placeras på samma nivå som utvecklingen av offentliga tjänster, där elektronisk handel slåss på samma plan som universitetsutbildning.
Frågan om innehållet i den information som förmodas spridas, tack vare det numeriska redskapet, uppkommer på nytt genom att den saknas.
Standardiserat innehåll eller ett innehåll som speglar den kulturella och språkliga mångfalden i Europa?
Socialt innehåll eller enbart kommersiellt?
Redan i dag skapar informationssamhället sociala nätverk, utvecklar nya kulturella erfarenheter, skapar forum för politiska debatter och för åsiktsutbyten.
Det handlar om att vidta mått och steg för detta?
Kommissionen talar om den europeiska eftersläpningen och om att det brådskar att komma ifatt denna försening.
Mellan försening och brådska bör vi inte nöja oss med att öka farten i processen till nackdel för funderingar över de demokratiska och politiska kraven för dess genomförande.
Den tekniska utvecklingen är en alltför känd slogan.
Emellertid är den förändring som vi nu bevittnar jämförbar med uppkomsten av boktryckarkonsten.
De insatser och de förändringar som detta leder till kräver verklig eftertanke.
Om syftet är utveckling av sysselsättning och demokratisk tillgång som Reads betänkande så bra påpekar, skulle det vara farligt att bedöma dem enbart efter måttstocken för marknaden och den ekonomiska utvecklingen.
