# ID: svediakorp-gov398008
# author: Seppänen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 274
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
I den engelskspråkiga originalpromemorian använder kommissionen orden information society, inte orden knowledge society.
Detta är två olika saker.
Information är bara kunskapens råvara, information är kaos medan kunskap är ordning, ordning på kaoset.
Ett informationssamhälle är ett kaotiskt samhälle.
Ett kunskapssamhälle är mera, och det kan också vara ett samhälle med social ordning, kulturell mångfald och solidaritet människor emellan.
Informationssamhället har hittills visat sig för allmänheten i form av kaotiska börskurser.
Priserna på teknikaktier har stigit på ett sätt som saknar ekonomisk grund.
Pengarna har sällan gått till nya investeringar inom företagen utan till deras ägare, som blivit miljonärer och miljardärer.
På det sättet uppenbarar sig informationssamhället för allmänheten i form av en bubbelekonomi, genom social ojämlikhet och bristande jämställdhet.
Informationssamhället har inneburit att miljonärerna gjort en social revolution, de har på ett innovativt sätt skövlat undan det gamla samhällets strukturer.
Deras revolution har varit att sälja maskiner och program till alla.
Vi andra måste göra en kontrarevolution.
Vi måste sätta målet högre än vad kommissionen har gjort.
Vi måste kräva ett kunskapssamhälle i stället för ett kaotiskt informationssamhälle för alla.
Det får inte bara handla om huruvida var och en har en mobiltelefon, hur e-posten fungerar och vad man köper i en elektronisk butik.
I bästa fall kan kunskapssamhället vara den nya kapitalismens sociala dimension.
Ett informationssamhälle för alla är ett alltför anspråkslöst, alltför kommersiellt och alltför kulturellt begränsat mål.
Vi måste vilja ha ett kunskapssamhälle för alla, det är demokrati.
