# ID: svediakorp-gov397991
# author: Montfort (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 358
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Ferrers betänkande har en titel som vi tycker i bästa fall ofullständig, i sämsta fall hyckleri.
Det skulle i själva verket vara riktigare att tala om ett EU-Nafta-avtal och inte ett avtal som associerar enbart Mexiko till Europeiska unionen, ty detta avtal, framlagt av föredraganden själv som det viktigaste avtal som någonsin undertecknats av Europeiska unionen med ett tredje land skall inte bara påverka våra förbindelser med det landet utan skall få konsekvenser för alla våra förbindelser med länderna i Nordamerika och Centralamerika.
Ferrerbetänkandet, vars stil uppenbarligen är populär i parlamentet, fastslår att dess syfte är att skapa en ny ram för att ge europeiska företag möjlighet att kämpa på lika konkurrensvillkor, framför allt med Förenta staterna och Kanada.
Detta mål är helt ogenomförbart inom en nära framtid och man ser tydligt till vems fördel de rekommenderade åtgärderna i texten har utformats.
Vem ser blott att tillbakagången av europeiska exporten till Mexiko är resultatet av Nafta-avtalet, vem gör hela zonen till en enda och unik frihandelszon?
Vem tror sedan på allvar, oavsett detaljerna i det införda systemet, att till exempel textilprodukter och europeiska bilar, som i dag beskattas med 35 procent och 23 procent, snabbt skulle kunna slåss på lika konkurrensvillkor med amerikanska exportprodukter av samma slag som beskattas med 1,8 procent.?
Vem kan under dessa förhållanden försvara att öppnandet av respektive marknader sker i olika takt till förfång för européerna?
Vem fruktar inte slutligen att konsekvenserna för sysselsättningen i Europa i de sektorer som är öppna för mexikanska produkter däremot märks omedelbart, i synnerhet i sårbara sektorer - textilsektorn, för att bara nämna den - som inte har behov av ytterligare konkurrenstryck, där motsatsen är att öppna de marknader som är spärrade av amerikanarna?
Dessutom, de vettiga villkor som skall lugna oss om de bestämmelser som skall tillämpas för skydd av ursprungsbeteckningar och mer allmänt gällande immateriella rättigheter skulle snarare skapa motsatt effekt, eftersom deras otydlighet och ordalydelse för oss verkar utgöra snarare ett hot än en garanti.
