# ID: svediakorp-gov397913
# author: Vitorino (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 730
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Kommissionen skulle först av allt vilja välkomna det mycket tydliga uttalandet av rådets representant om att Eurodac-systemet är ett system som är utarbetat enbart för att genomföra Dublinkonventionen.
Jag skulle också vilja bekräfta att det, vilket rådets företrädare redan har talat om, finns ett problem beträffande den territoriella tillämpningen av Eurodac-förordningen.
Jag kan dessutom bekräfta att rådet inte har bett kommissionen att lägga fram ett omarbetat förslag.
Detta är icke desto mindre en mycket känslig fråga, vilket redan har framgått av debatten, och ett av de få fall där de tre institutionerna inte har samma ståndpunkt, något som jag mycket tydligt klargjorde inför parlamentet.
Kommissionen har i detta fall en annorlunda ståndpunkt än både rådet och parlamentet.
Det var anledningen till att vi, utan att ha ombetts att lägga fram ett nytt förslag, beslutade att vi för att klargöra de politiska alternativ som finns för handen, borde göra detta extraarbete och lägga fram ett omarbetat förslag för rådet.
I sitt omarbetade förslag tar kommissionen med den lösning som parlamentet har föreslagit om att informationen bör tas bort från databasen så snart en person erkänns som flykting.
Å andra sidan har vi inte anslutit oss till parlamentets uppfattning i fråga om minimiålder för de personer som man skall kunna ta fingeravtryck på.
Vi har ansett att 14 år är en tillfredsställande lösning.
Det beror kanske på att jag kommer från ett land - för övrigt samma land som rådets företrädare kommer ifrån - där våra barn, när de är tio år gamla, för att få sitt första identitetskort, måste lämna fingeravtryck.
Det är för mig omöjligt att begripa att mitt land skulle vara ett land som kriminaliserar alla barn som är tio år gamla bara för att dessa måste lämna fingeravtryck för att få sitt första identitetskort.
Jag kommer fortfarande ihåg att det var en stor händelse i min ungdom att få mitt eget identitetskort.
Icke desto mindre inser jag att detta är en mycket känslig fråga.
Kommissionen anser följaktligen att den bör klargöra två mycket bestämda och tydliga uppfattningar för parlamentet.
För det första bör vi inte förvänta oss att Eurodac skall ge svar som Eurodac inte kan ge.
Det är av den anledningen vi anser att vissa av de frågor som baronessan Ludford ställde, liksom vissa att de frågor som ställdes av Boumediene-Thiery - som är mycket viktiga - måste sättas in i sammanhanget med den förordning om temporärt skydd och subsidiärt skydd som kommissionen är i full färd med att utarbeta.
Vi kommer att lämna förslag till parlamentet och rådet under de närmaste månaderna.
Vi har precis, denna vecka, färdigställt ett arbetsdokument om utvärdering av själva Dublinkonventionen.
Vi vill inte bara starta en debatt om de tekniska frågor som hör samman med Eurodac, utan även om de nödvändiga lösningarna för den nuvarande Dublinkonventionen.
Vi vill inte förlora tid.
Vi vill ha en så bred bild som möjligt av alla instrument som berör asylpolitiken.
Var skiljer sig kommissionens och rådets åsikter?
Rådet har naturligtvis varit generöst i den meningen att det har överlåtit skötseln och det tekniska handhavandet av systemet till kommissionen.
Men det finns en punkt där kommissionen inte håller med rådet.
Vi håller inte med om att rådet bör reservera genomförandebefogenheterna för systemet för sig själv.
I enlighet med överenskommelsen om kommittéförfarandena finns det inte tillräckliga skäl för rådet att förbehålla genomförandebefogenheterna för sig själv, i stället för att delegera dessa till kommissionen.
Kommissionens förslag är att de verkställande befogenheterna, genomförandebefogenheterna, för systemet bör delegeras till kommissionen, som skall samarbeta med en kommitté som består av företrädare från alla medlemsstaterna.
Enligt vår mening kommer detta att vara ett mer sammanhängande och öppet sätt att sköta systemet, och det kommer att öka parlamentets förmåga att granska kommissionens sätt att sköta och utveckla Eurodac-systemet.
Kanske kommer denna balanserade lösning att göra det möjligt att på ett mer avslappnat och förtroendefullt sätt ta itu med några av de reservationer och politiska tvivel som flera parlamentsledamöter har gett uttryck för under debatten.
Kanske är jag envis, men detta är verkligen vad jag tror.
