# ID: svediakorp-gov397894
# author: Seixas da Costa (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 608
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Jag tackar för detta tillfälle att än en gång klargöra på vilken grund jag gjorde dessa observationer.
Det är uppenbart att ståndpunkten från ordföranden för Europeiska rådet tillika Portugals premiärminister togs för Europeiska unionens fjorton länder, Österrike borträknat.
Den togs på en nivå som från början - jag fick tillfälle att klargöra den, den 2 februari, i det anförande jag gjorde inför Europaparlamentet - inte hade några effekter för gemenskapsapparatens arbete.
Därför har de tre reaktionsnivåerna från de 14 länderna gentemot Österrike en bilateral omfattning.
Omständigheten att rådets ordförande tar upp den är en fråga om ren samordning av de olika ländernas gemensamma ståndpunkt.
Jag upprepar och understryker på nytt det jag sade om Österrikes agerande på gemenskapsnivå hittills: jag anser att jag var tillräckligt klar när jag sade att Österrike har varit en lojal partner inom Europeiska unionen och att Österrikes agerande inte ifrågasatts, inte heller handlar det om någon typ av överträdelse från Österrikes sida av det som sägs i artiklarna 6 och 7 i Amsterdamfördraget.
Därför är de bilaterala sanktionerna av rent bilateral natur och ligger berör inte gemenskapens verksamhet.
Inget formellt område i Europeiska unionens verksamhet har påverkats av den österrikiska situationen under detta ordförandeskap.
Det finns informella områden som kan ha berörts, men på formell nivå deltar Österrike just nu i rådets arbetsgrupper, på ministernivå och när det gäller Europeiska rådet som snart skall äga rum.
När det gäller den politiska fråga som ledamoten tar upp och när det gäller medlemsstaternas ståndpunkt innan den österrikiska regeringen började arbeta, skulle jag vilja understryka en sak som ibland inte tillräckligt har betonats när det gäller denna österrikiska fråga: det är att inte heller för Österrike, inte heller för det österrikiska politiska livet är den nuvarande situation en business as usual.
Det är ingen tillfällighet att det näst största partiet i de österrikiska valen inte inbjöds att bilda regering.
Det är ingen tillfällighet att det största partiet inbjöds att bilda regering och att man därefter gick till det tredje största partiet.
Det är ingen tillfällighet att Österrikes president tvingar de båda parterna i regeringskoalitionen att göra ett uttalande om att ta ansvar för en grundläggande samling principer.
Det är ingen tillfällighet!
Det är för att den nuvarande situationen i det politiska livet inte heller i Österrike nödvändigtvis är business as usual och detta är orsaken till att, på samma sätt som österrikarna står tvivlande inför denna situation, vi har all rätt att hysa samma tvivel och uttrycka dem på ett bilateralt plan.
När det gäller Österrikes roll på gemenskapsnivå, om landet beter som en fullvärdig medlemsstat, så som det har gjort hittills, kommer ingenting att på gemenskapsnivå gå emot Österrike.
Den saken är klar.
Men på bilateral nivå måste vi ta ansvaret, rätten och skyldigheten att hålla ögonen på det vi anser vara ett åsidosättande av en förtroendefull miljö från vissa personer, en miljö de, på grund av påståenden de har gjort tidigare, på grund av de politiska förslag de har lagt fram, inte är någon garanti för.
Detta är en politisk punkt, ett politiskt ställningstagande, som vi har tagit konsekvenserna av på ett bilateralt plan, en nivå där ingen kan neka oss rätten att dra våra egna slutsatser om våra förbindelser med Österrike.
Vi beklagar att det måste bli så här och hoppas att en utvecklingen av situationen i Österrike gör det möjligt att agera på ett annat sätt.
