# ID: svediakorp-gov397886
# author: Souladakis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 322
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vi skulle kunna kalla dagens sammanträde en hyllning till de mänskliga rättigheterna.
Vissa människor med baktankar skulle kunna säga att Europa botar sina skuldkänslor.
Jag anser att Europa blåser nytt liv i sina förhoppningar och i sina framtidsutsikter.
Frågorna om de mänskliga rättigheterna utgör det viktigaste kapitlet och fundamentet i den europeiska utvecklingen.
Och från någonting sådant får vi inte under några omständigheter göra avsteg.
Vi begär av ansökarländerna, och av andra länder runt om i världen, att de skall uppfylla olika kriterier.
Till exempel när det gäller dödsstraffet.
Men ändå finns det en allierad, Amerika - jag säger det som en internationell sarkasm ­, i vilket dödsstraffet både existerar och tillämpas.
Jag säger detta för om vi vill bygga ett Europa som stöder sig på humanismens principer, får Europa aldrig göra eftergifter i frågor av politisk egennytta, dock med ett moget sätt i framtiden.
Alla de fyra betänkanden som vi skall rösta om är bra.
Det behövs vissa förbättringar, och jag tror att hela parlamentet kommer att bidra utan egoistiska hänsyn och utan baktankar.
Särskilt Belders betänkande, i vilket ansökarländerna behandlas, är ett mycket bra betänkande, och jag hoppas att det i slutändan kommer att bli ännu bättre.
Och kvalitetens frestelse leder mig, både för att jag deltar och för att jag instämmer, att läsa två förslag om två ansökarländer.
Om Cypern: Denna kandidat uppfyller Köpenhamnskriterierna.
I förbigående kan sägas att man inte gjort några framsteg beträffande att övervinna landets politiska delning.
Om Turkiet: Vad gäller Turkiet meddelas i rapporten inga framsteg beträffande den principiellt viktiga kurdiska frågan.
Landet uppfyller kort sagt alltså ännu inte Köpenhamnskriterierna.
Vi vill se Turkiet anslutas till Europeiska unionen.
Men vi kan inte göra avsteg från våra principer för någon.
