# ID: svediakorp-gov397884
# author: Wiersma (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 690
# sentences: 45
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Jag vill gärna uttrycka min uppskattning för betänkandet av kollega Belder.
Det vill jag gärna ta upp i dag.
I betänkandet tas flera relevanta punkter upp.
De är verkligen många för frågan om rasism och diskriminering i kandidatländerna kräver stor uppmärksamhet.
Jag hoppas att kandidatländerna i EU gör något av de rekommendationer som tagits upp i betänkandet.
Jag hoppas att våra framtida partner, utvidgningsländerna, snabbt kommer att ansluta sig till det gemensamma åtgärdsprogrammet mot diskriminering som inom kort kommer att behandlas här i parlamentet.
Jag vill dock inrikta mitt bidrag på situationen för romerna, eller zigenarna som de också kallas.
Många romer i kandidatländerna lever under mycket miserabla förhållanden.
De har flera gånger om utsatts för olika slag av diskriminering.
Under den kommunistiska regimen underkastades de en assimileringspolitik, därefter, efter 1989, överlämnades de mer eller mindre åt sitt öde.
Under lång tid ägnades inte heller mycket uppmärksamhet åt deras öde, men lyckligtvis ringde Europarådet som första instans i varningsklockan.
Nu har även kommissionen, i ljuset av utvidgningen, börjat prioritera deras problem.
I de berörda kandidatländerna har också flera regeringar börjat agera när det gäller den här punkten.
Den plötsliga tillströmningen av zigenargrupper i några medlemsstater har också flera av oss lagt märke till.
Parlamentet vill gärna få mer insikt i och översikt över alla åtgärder och föresatser från Europeiska unionens och kommissionens sida och ber därför kommissionen om ett sammanhängande program, utifrån en förstärkt samordning, med målsättningar och med tidtabeller.
Vi vill att Europeiska unionen mer direkt engagerar sig för att göra något åt romernas problem.
Inte bara Europeiska kommissionen utan även parlamentet borde ägna det mycket mer uppmärksamhet.
I första hand utifrån ett bredare handlingssätt.
Det handlar inte bara om att bekämpa diskrimineringen och förändra människornas inställning.
Orsakerna till diskrimineringen måste också åtgärdas.
Regional utveckling och en bra socialpolitik är oumbärligt för det ändamålet.
Romerna bor ofta i områden där alla har det svårt.
Vi vill ha en angreppspunkt utifrån ett lokalt perspektiv.
Nyckelrollen för att lösa romernas problem ligger hos lokala samhällen och lokala myndigheter.
På den nivån måste förbättringsprogrammen åstadkommas, organiseras inom områdena utbildning, bostäder och arbete på ett sådant sätt att hela befolkningen drar nytta av det.
Lokalt samarbete är därmed också ett bra vapen mot fördomar och diskriminering.
Det är endast på lokal nivå som den negativa kedjan av eftersatthet och diskriminering kan brytas.
En annan viktig sak är romernas egna bidrag.
Det är också ett nyckelord, tycker jag.
Romerna måste kunna satsa mer själva.
De måste bli direkt engagerade och göras medansvariga för att förbättra sina förhållanden.
Ett officiellt erkännande av romerna som minoritet kan, enligt min åsikt, bidra till en större politisk självständighet.
Det behövs också fler specialåtgärder inriktade på en mentalitetsförändring.
Benägenheten att diskriminera sitter ofta djupt, även i myndighetsapparaten.
Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt det förhållandet.
Jag yrkar också för ett starkare samarbete mellan Europeiska unionen och Europarådet.
Vi måste på ett bättre sätt utnyttja den expertis som utvecklats där.
Slutligen skulle jag vilja betona att det främst också behövs snabba och synliga resultat.
Många åtgärder dras igång med mycket god vilja, även Europeiska unionen är mycket aktiv.
Det är i sig beundransvärt.
Samtidigt skulle jag dock vilja be kommissionen att sträva mot snabba och synliga resultat med sikte på den första utvidgningen av Europeiska unionen, så att vi kan visa våra egna medborgare att vi gjort något åt det.
Vissa investeringar tar mycket tid i anspråk och det dröjer länge innan de får effekt men andra saker som till exempel bostäder och sysselsättningsåtgärder kan snabbare ge synliga resultat.
Romernas problem måste nu åtgärdas i kandidatländerna själva, det är ju där de här människorna bor.
Och det så snabbt som möjligt, också för att förhindra att det blir vårt problem om några år.
