# ID: svediakorp-gov397883
# author: Vidal-Quadras Roca (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 880
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Ni har inte ropat upp Hernández Mollar, som hade bett mig hålla anförandet i hans namn.
Därför ber jag, fru talman, att ni ger mig Hernández Mollars två minuter, så att jag kan framföra hans bidrag och i anslutning till det de fyra minuter som jag har rätt till, om ni inte har något emot det.
Då övergår jag alltså till att framföra Hernández Mollars inlägg.
Ärade ledamöter, fru talman!
En debatt om främlingsfientlighet och rasism är alltid en debatt med djupgående politiska och sociala konsekvenser.
Ludfords betänkande innehåller punkter som är högst godtagbara och som vilken demokrat som helst kan och bör ratificera, men det rymmer även andra punkter som sträcker sig bortom den politiska och även den juridiska stringensen.
Europeiskt medborgarskap är ett abstrakt begrepp som saknar juridisk potential.
Medlemsstaterna avgör medborgarnas politiska rättigheter i enlighet med sina egna demokratiska lagar, på samma sätt som sker i många av ursprungsländerna för de medborgare som emigrerar till europeiska länder.
Att kräva en politisk medverkan i de lokala, nationella och europeiska valen, eller till och med tillgången till offentliga poster för utländska medborgare i medlemsstaterna utan att ens föreslå principen om reciprocitet, är att passera gränsen för den politiska realismen och juridiska stringensen.
Ett förslag i det avseendet kan omöjligen godtas och därför ber jag Ludford dra tillbaka detta, så att vi kan rösta för hennes betänkande.
Främlingsfientlighet och rasism bekämpas genom utbildning, integrering på arbetsmarknaden och i samhället, genom att faktorer som boendemiljö, hälsa och samhällsservice uppmärksammas, men låt oss inte tillämpa en simpel demagogi i en fråga som i synnerhet kräver allvar och stringens.
Så långt Hernández Mollars inlägg.
Nu påbörjar jag mitt anförande, fru talman.
Förekomsten av en arsenal med grundläggande civila, ekonomiska, sociala och politiska rättigheter, som alla garanteras i författningen och av den offentliga makten, är en av de främsta faktorerna i den moderna västerländska civilisationen.
De olika stadgar och förklaringar om rättigheter som har stakat ut den europeiska amerikanska politiska historien till att börja med och sedan världshistorien är milstolpar som har förädlat mänsklighetens kollektiva tillvaro och med kristna värderingar och ljuset från upplysningstiden fört den framåt till dagens demokratiska ideal.
Europeiska unionen har alltid betraktat respekten för de mänskliga rättigheterna som en av grundtankarna som givit inspiration och man har snidat in dessa i titelbladet till de fördrag som upprättar gemenskapen.
Utan denna oåterkalleliga komponent för vår moraliska uppfattning av samhällsorganisationen skulle unionens existens vara utan betydelse, för bortsett från att bilda ett vidsträckt område med ekonomisk frihet, vill de femton medlemsländernas medborgare mer än något annat ge den övriga världen ett exempel på ett samvetsgrant iakttagande av dessa rättigheter.
Men denna bestämda och entydiga vilja bör utövas inom juridikens och i synnerhet förnuftets ramar.
De medborgare från stater som inte är medlemmar i unionen och som har sin lagliga hemvist i våra länder skall behandlas på samma villkor som medborgarna i medlemsstaterna, vad beträffar möjligheten till utbildning, hälsa och samhällsskydd.
Och detta med full respekt för deras religiösa övertygelse och kulturella särdrag.
Minsta antydan till rasism, intolerans eller främlingsfientlighet måste redan från början hejdas oavsett i vilken medlemsstat den uppstår.
En sak är de fast bosattas villkor i administrativ bemärkelse, en annan är medborgarnas politiska villkor.
Unionens medborgare är i politiskt avseende medborgare i vissa av medlemsstaterna, vilket ger dem rätt att engagera sig politiskt och i synnerhet att rösta i valen, att tillsättas på representativa poster genom val eller att få fast anställning inom den offentliga förvaltningen.
Det artificiella skapandet av ett europeiskt medborgarskap där de tidigare och oumbärliga villkoren för medborgaren i en medlemsstat ignoreras, skapandet av ett europeiskt medborgarskap som flyter ovanpå författningarna i de länder som utgör unionen, utan varken rättslig eller politisk grund, ett medborgarskap som förhastat tilldelas passinnehavare från tredje land, även om de skulle vara fast bosatta, orsakar förvirring och innebär en risk för kränkningar av rättigheterna för de femton medlemsstaternas inhemska befolkning.
Europeiska unionen måste vara ett område med ett generöst mottagande, ett område som är öppet för alla som kommer för att med sina insatser och sitt arbete bidra till det allmänna välståndet eller som söker asyl eller skydd till följd av förtryck eller förföljelse.
Men det politiska fulla medborgarskapet måste erhållas i enlighet med det som fastställs i lagstiftningen i respektive medlemsstat.
I sin berömda föreläsning i Sorbonne " Vad är en nation ", varskoddes vi av Ernest Renan: " Låt oss inte överge den grundläggande principen om människan som ett förnuftigt och moraliskt väsen framför hennes anknytning till det ena eller andra språket, hennes tillhörighet till den ena eller andra rasen, hennes delaktighet i den ena eller andra kulturen ".
Många av de europeiska tragedierna under 1900-talet bottnar i att man har glömt bort detta kloka råd.
Låt oss därför friska upp minnet och tänka på den väg som Renan pekar ut, men utan förnuftsvidriga överdrifter med tvivelaktig moral.
