# ID: svediakorp-gov397881
# author: Pirker (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 342
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Jag liksom min grupp stöder med entusiasm Haarders betänkande om mänskliga rättigheter, eftersom vi där har funnit en mycket bra linje till vilket det finns många goda skäl.
Min grupp och jag har dock stora förbehåll mot Ludfordbetänkandet, därför att det under etiketten kamp mot rasism och främlingsfientlighet diskuteras åtskilliga politiska åtgärder som inte har någonting att göra med en analys och som inte har något att göra i detta betänkande; naturligtvis finns det där också många andra åtgärder vilka vi absolut ställer oss bakom.
Jag säger er också vilka punkter vi inte kan acceptera och varför.
Det är de punkter som ligger utanför den angivna tidsperioden för betänkandet 1997 / 98.
Och när Sarah Ludford menade att betänkandet skulle befatta sig med år 2000 måste hon ju ha kvaliteter som fjärrskådare, för det året ligger ju fortfarande framför oss.
För det andra vänder vi oss mot alla punkter som argumenterar mot den grundläggande principen om solidaritet.
Kollegan Nassauer har redan hänvisat till att man här kräver ingrepp i tjänstemannarätten.
Här måste man fråga författaren om hon har försökt att etablera sig som tjänsteman i t.ex.
Marocko.
Sättet på vilket man antar tjänstemän i ett medlemsland är uteslutande en sak för det medlemslandet, och på samma sätt är det med polisen.
För det tredje tar man upp frågor som inte hör hemma i detta betänkande som t.ex. rösträtten för medborgare i tredje land vid Europaval eller kommunalval.
Denna senaste punkt är väldigt viktig för mig.
Jag som österrikare kan inte acceptera ett betänkande som på ett mycket okvalificerat sätt och högst orättfärdigt vänder sig mot mitt land, Österrike, och som uttryckligen välkomnar och stöder en partipolitiskt motiverad aktion och orättfärdiga bojkottåtgärder från de fjortons sida.
Det är åtgärder som i slutändan slår mot ungdomarna, näringslivet, sporten och befolkningen i mitt land Österrike.
Sådant har ingenting att göra i betänkandet.
Betänkandet håller inte vad rubriken utlovar!
