# ID: svediakorp-gov397853
# author: Savary (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 374
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Trots Paul Lannoyes lovvärda insatser har jag personligen inte röstat för den text vi nu behandlar, vilken syftar till att tillåta 5 procent vegetabiliska fetter i choklad, eftersom detta är urtypen för en europeisk förordning som möter oförståelse från medborgarnas sida och banar vägen för europeisk skepticism.
Trots att en förpliktelse om en klar och otvetydig märkning hade varit tillräckligt för att alla typer av choklad som finns i Europa skall kunna saluföras, föreslår man oss en av dessa groteska kompromisser, som vi känner till hemligheten med: det kommer inte att bli 0 procent vegetabiliska fetter som i åtta av länderna och det kommer inte att bli 10 procent som i de andra, nej, man har huggit av vid 5 procent överallt i Europa! 5 procent vegetabiliska fetter, vilket givetvis är omöjligt att kontrollera.
Detta är en stor fördel för industrin, som snart kommer att översvämma marknaden med en billig efterbildning av choklad och för övrigt framkalla en prishöjning på äkta choklad, som kommer att ha upphöjts till en lyxprodukt för privilegierade konsumenter.
Kommer man i framtiden att harmonisera innehållet i ketchup, senap, charkuterier, ostar, öl eller pizza i den inre marknadens namn, i syfte att främja en enhetlig smak enkom för att underlätta livsmedelsbranschens " business "?
Även om det med omsorg om folkhälsan är berättigat att utfärda lagar om produkters tillverkningsmetoder och spårbarhet, är det inte motiverat att påtvinga hela Europa en gastronomisk " maokostym " och därigenom endast ta hänsyn till storindustrins intressen.
Trots att uppbyggnaden av den inre marknaden är ett sätt att stärka Europa i den internationella konkurrensen, får den inte upphöjas till en totalitär dogm och tränga in i vårt privatlivs alla dimensioner.
Särskilt gastronomins och de Europeiska matvanornas mångfald är en del av vårt arv och vår kultur, om det så beror på lokala specialiteter som står utanför den inre marknaden.
Européerna vill inte ha ett Europa med en standardiserad konsument som utfordras fritt på en stor likriktad inre marknad.
De förväntar sig stora politiska ambitioner av Europa, snarare än småaktiga och oviktiga förordningar.
