# ID: svediakorp-gov397846
# author: Caudron (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 536
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Jag vill först gratulera föredraganden till den uthållighet han har gett prov på i detta " chokladärende ".
Jag skall kort erinra om de stora dragen i den här frågan.
1996 föreslog Europeiska kommissionen en ändring av direktivet från 1973, som beviljade Förenade kungariket, Irland och Danmark ett undantag från den gällande normen, vilket innebar att de kunde ersätta en del av kakaosmöret med andra vegetabiliska fetter, upp till 5 procent av den totala vikten.
I samband med att fler länder anslöt sig till unionen har de stater som tillåter andra vegetabiliska fetter än kakaosmör blivit sju, med Finland (som tillåter 10 procent), Österrike, Portugal och Sverige.
De åtta andra förbjuder det (Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Spanien, Tyskland).
Förslaget i fråga syftar således till att ge medlemsstaterna i allmänhet möjlighet att tillåta andra vegetabiliska fetter än kakaosmör i chokladprodukter, med max 5 procent av den slutliga produktens totala vikt.
Detta väckte givetvis stundtals stormiga debatter, och framför allt återupplivades konsumenternas berättigade oro.
Konsumenterna, som för några år sedan kände sig särskilt hotade av detta, då Europa försökte påtvinga oss " europrodukter " med hjälp av harmoniseringsdirektiv, har nu visat sin vilja att försvara sina kulinariska traditioner.
En räddningsaktion har tagit form, med syftet att främja såväl kvalitet som mångfald på livsmedelsområdet.
I det här ärendet kan man inte bestrida att de medlemsstater som använder vegetabiliska fetter i stället för kakao har rätt att saluföra sina produkter, det som återstår att ta reda på är om det är legitimt att saluföra dem under beteckningen " choklad ".
Det faktum att andra vegetabiliska fetter ersätter kakaosmör väcker frågan om att skydda chokladens beskaffenhet.
Vi måste därför styra denna marknad med tillräckliga garantier, givetvis för konsumenterna, men också för kakaoproducenterna.
Vi måste kräva:
en analysmetod som gör det möjligt att fastställa den exakta mängden andra vegetabiliska fetter än kakaosmör, vilket Europeiska kommissionen inte hade föreskrivit.
Detta krav har tyvärr inte införlivats i rådets gemensamma ståndpunkt, men jag anser fortfarande att det är en nödvändig förutsättning för att regeln om 5 procent skall respekteras.
en mycket tydlig märkning för konsumenternas del, så att de kan göra sina inköp med full sakkännedom,
att beteckningen " kvalitetschoklad " skall begränsas till de produkter som innehåller kakaosmör,
att de vegetabiliska ersättningsfetterna skall begränsas till tropiska fetter som inte utvinns genom bruk av enzymiska framställningsprocesser och som inte är ett resultat av genetisk ingenjörskonst,
en bedömning av vilka konsekvenser denna åtgärd får för utvecklingsländernas kakaoexport.
Jag skriver helt och hållet under på de ändringsförslag som föredraganden har ingivit.
Jag är faktiskt en konsument som är mån om den traditionella chokladens kvalitet och smak.
Jag anser för övrigt att konsumentskyddspolitiken, som upphöjts till ett politikområde inom gemenskapen, inte kan sammanfattas med livsmedelssäkerhet och hälsoskydd.
Den måste syfta till att främja livsmedel med kvalitet, vilket ingår i en mer allmän filosofi, nämligen livskvalitet!
