# ID: svediakorp-gov397801
# author: Oostlander (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 483
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag skulle gärna vilja gratulera kollegan Belder till hans gedigna betänkande om bekämpandet av rasism, främlingsfientlighet och antisemitism i kandidatländerna.
Det handlar här om vilken filosofi om människa och samhälle som man inspireras av och i det avseendet är Belder mycket tydlig.
Betänkandet utgår från mänsklighetens enhet, ett kristet uttryck som utgör ett kraftigt hinder mot urspårningar av rasistiskt slag.
Man skulle kunna tala om människan som Guds avbild.
Det gör det alldeles omöjligt att se en medmänniska som ett hot eller angripa dennes värdighet.
Belder utgår med tydlighet inte från ideologin, av vissa kallad konservativ, angående försvaret av gemenskapens identitet gentemot kulturellt inflytande utifrån.
En sådan ideologi som överskattar gemenskapstänkandet, en sådan filosofi innehåller för få hinder mot tendenser till diskriminering.
En sådan konservativ ideologi förkastar jag.
I kandidatländerna förväntar man sig att Europeiska unionen är en rättsgemenskap som grundar sig på ett gemensamt accepterande av värde som genomgående är av judisk-kristet ursprung.
Det är logiskt att vi håller på att dessa värden efterlevs.
Det överensstämmer inte alltid med deras och med våra primära reaktioner men det är ju faktiskt kännetecknet för goda principer.
De är inte alltid till vår fördel.
Människor måste kunna komma över sin rädsla och sina kortsiktiga intressen.
Vi måste i det avseendet hjälpa kandidatländerna på ett kritiskt uppbyggande sätt och inte undvika att berätta hela historien.
Belderbetänkandet ger en del konkreta anvisningar för det.
Särskilt kyrkor, fackförbund, kvinnoorganisationer, yrkesutbildningar och andra utbildningsinstitutioner har en avgörande roll i det sammanhanget.
Min partigrupp hade ingen anledning att lägga fram några ändringsförslag.
När det gäller betänkandet av Ludford så hör jag till den minoritet i min grupp som inte tycker att betänkandet är tillräckligt allvarligt för att rösta emot det.
Förslag om rösträtt för utländska medborgare passar visserligen inte alls i ett betänkande om främlingsfientlighet men vi går i och för sig med på en rekommendation på den punkten.
I Nederländerna har jag i cirka 25 år nu, börjande med den sydmoluckiska befolkningen, bidragit till det.
Med avseende på erbjudande av arbetstillfällen i offentlig tjänst har jag inga problem alls.
Det är visserligen ingen ideologisk punkt för mig men om jag tittar runt i EU: s representationer i utlandet så ser jag att det vimlar av utlänningar i EU-tjänst, till och med på känsliga poster.
Myndigheterna gör klokt i att till exempel se till att etniska minoriteter finns synligt företrädda inom polisen.
Begränsningar i möjligheterna att göra det tycker jag är mycket opraktiska, men jag vill inte göra något krav av det.
Vilka intressen skulle tjäna på det?
Om Ludfordbetänkandet inte ändras i negativ riktning genom antagna ändringsförslag så kommer den minoritet som jag nu företräder rösta för.
