# ID: svediakorp-gov397795
# author: Buttiglione (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 539
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger!
Det var med stort intresse jag läste Ludfords betänkande och jag vill gratulera föredraganden för hennes synpunkter om läget i Österrike.
Men låt mig understryka att dessa synpunkter inte hör hemma i ett betänkande om mänskliga rättigheter.
När vi genomför en debatt om Österrike, när vi utarbetar ett dokument om situationen i Österrike - naturligtvis under förutsättning att Europaparlamentet anser det vara lämpligt - så kan vi också ge Ludford i uppdrag att sammanställa ett dokument som vi alla kan diskutera.
Dessa synpunkter hör inte hemma i dokumentet om mänskliga rättigheter, på samma sätt som de inte hör hemma i det tidsutrymme som tilldelats baronessan Ludfords betänkande, och av den anledningen ger de en smak av politisk manipulation åt en fråga som är så allvarlig som denna fråga om de mänskliga rättigheterna.
Ett annat påpekande som jag gärna vill göra i samband med detta betänkande gäller européernas rätt till en egen identitet.
Ingenstans i hela dokumentet nämns den europeiska identiteten, de europeiska nationerna, i positiva ordalag, inte en enda gång: alltid som en tänkbar orsak till främlingsrädsla och rasism.
Jag är en religiös människa, övertygad om min religion: är det då en orsak till att misstänka mig för främlingsfientlighet?
Låt oss snarare säga att en degenerering av den religiösa känslan kan leda till främlingsskräck; religionen som sådan gör alla människor till bröder och systrar.
Jag är en övertygad italiensk patriot: enligt skäl O i detta dokument kan jag misstänkas för främlingsfientlighet.
Jag tycker att detta avslöjar en inställning när det gäller kulturer som uppmanar till främlingsrädsla, för det uppmuntrar till rädsla inför globaliseringen, det får många lokala samhällen att sluta sig inåt och att vägra föra en dialog, en dialog som bygger på identitet.
Vi måste bejaka att det existerar en europeisk kulturell identitet, som bygger på det grekiska arvet, det judisk-kristna arvet och på upplysningen, en identitet som fritt kan föra en dialog med andra identiteter.
Ett mångkulturellt Europa där den europeiska kulturen skulle saknas, skulle vara början på en katastrof och förintelsen av en kultur.
Det handlar inte om en vit kultur: kulturen har ingen färg; kulturen handlar om värderingar, inte om färger.
Det finns många frågor i samband med främlingsfientlighet och rasism, men de skall avgöras på lokal nivå.
Det är inte vi som skall införa kvoter på arbetsmarknaden för poliser, det är inte vi som skall införa kvoter på andra arbetsmarknader.
Detta är en inriktning som inte främjar integrationen, utan som hindrar den.
Ett sista påpekande: är vi verkligen övertygade om att alla de som inte är positiva till en fullständigt oreglerad invandring verkligen är rasister?
Och är vi övertygade om att alla våra konstitutioner är rasistiska när de har andra kriterier för medborgarskap än de som förs fram av baronessan Ludford?
Detta är saker som vi måste tänka igenom noga och mycket av detta måste ändras, annars kommer det att bli svårt att finna ett enhälligt stöd för detta betänkande i denna kammare.
