# ID: svediakorp-gov397787
# author: Cornillet (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 398
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det är i egenskap av fiktiv föredragande för PPE-gruppen som jag tar ordet om betänkandet om de mänskliga rättigheterna, vilken kommer att gå till omröstning i kammaren.
Syftet är helt enkelt att erinra om gruppens principer, och analysen av dem.
Vi har flera enkla principer.
Den första har varit att inte gå utanför betänkandets tidsramar, dvs. åren 1998 och 1999, och därmed att undvika konjunkturbetingade synpunkter mot bakgrund av den aktuella politiken.
Den andra består i att undvika, så långt det går, att detta betänkande inte blir en säck för förvaring av målsättningar, fromma önskningar eller bevisningsfel, som faktiskt inte skulle bli rättigheter som är möjliga avgöras rättsligt, dvs. konkreta, kontrollerbara och möjliga att genomföra effektivt i unionens länder.
Den tredje vägledande principen för vår inställning ligger i linje med PPE-gruppens ständiga övertygelser, vilket innebär att även om vi varken betraktar oss som mindre generösa eller mindre öppna gentemot andra än de övriga grupperna, vill vi att man verkligen skall etablera rättigheter som är möjliga att avgöra rättsligt, vilket ibland har fått oss att rösta mot ett antal rättigheter som vi i övrigt anser vara helt legitima och som bör stödjas, men som inte har sin plats i en rapport om de mänskliga rättigheterna i unionen.
Vi har också velat undvika, så långt det är möjligt, att länder nämns eller pekas ut, eftersom det här årets rättighetsbetänkande inte innehåller en systematisk analys land för land.
Dessutom har vi alltid velat ställa allt detta i förhållande till subsidiariteten, och därigenom påminna om att det är medlemsstaternas sak att tillämpa skyddet av de mänskliga rättigheterna och de nationella domstolarnas uppgift att sanktionera eventuella övertramp.
Slutligen skulle vi önska att man i nästa års betänkande tar hänsyn till stadgan om de grundläggande rättigheterna, så att vi redan nästa år förfogar över ett betänkande som överensstämmer med verkligheten och som gör det möjligt - tack vare att stadgan om de grundläggande rättigheterna utarbetas parallellt - att göra en analys land för land, lag för lag.
Vi hoppas att nästa betänkande som kommer att röstas igenom emotses med en än större fruktan, och att det verkligen visar hur stort intresse unionen har för de mänskliga rättigheterna inom gemenskap territorium.
