# ID: svediakorp-gov397777
# author: Belder (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 780
# sentences: 46
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) Herr talman!
Rasism, främlingsfientlighet och antisemitism är något fullständigt oförenligt med de politiska grundprinciperna i Europeiska unionen.
Tillåt mig ett direkt tillägg.
Dessa ondskefulla och skadliga mänskliga företeelser är lika fullständigt oförenliga med Bibeln.
Guds ord talar ju vid upprepade tillfällen och med eftertryck om fördragsamhet och barmhärtighet mot främlingar och verklig människokärlek som konsekvens av kärleken till Gud, vår Skapare.
Under tiden gör vardagsrealiteten oss besvikna.
Rasism, främlingsfientlighet och antisemitism är en realitet i Öst - och Västeuropa.
Den här situationen får dock inte leda till förlamande ömsesidiga beskyllningar eller misstänkliggöranden.
För en gemensam samhällsfara behövs det tvärtom gemensamma politiska insatser.
Därav det opportunistiska i kommissionens meddelande i maj förra året och det här betänkandet av utskottet för utrikesfrågor.
Betänkande och yttranden visar att Europaparlamentet fäster stor vikt vid bekämpning av rasism, främlingsfientlighet och antisemitism i kandidatländerna.
Denna uppmärksamhet kräver samtidigt självgranskning.
Det visar betänkandet av Ludford.
Europeiska unionens normer för nykomlingar gäller ju även för medlemsstaterna själva.
När det gäller uttryck för rasism, främlingsfientlighet och antisemitism så går de senare långt ifrån fria.
Ännu värre, högerextremistiska rörelser i Västeuropa söker kontakt med likasinnade i Central- och Östeuropa och underblåser den oheliga elden där.
En eld som ibland tänts av de tidigare kommunistregimernas hemliga underrättelsetjänst.
I det sammanhanget märks framför allt problematiken kring den romerska befolkningen i Central- och Östeuropa och det i dubbel bemärkelse.
Kvantitativt, eftersom det berör flera miljoner människor och kvalitativt eftersom den här mycket differentierade befolkningsgruppens hela existens är i fara.
Härmed har vi dock endast flyktigt rört vid frågan om romerna.
Hur skall till exempel samhällsisoleringen brytas och hur skall den nästan allmänna diskrimineringen av romer kombineras med bevarandet av romernas identitet?
Hur skall romerna själva mobiliseras för socialt deltagande och påverkas för att genomgå en nödvändig mentalitetsändring?
Glädjande nog finner sådana inträngande frågor officiellt och inofficiellt gehör i kandidatländerna.
Resultatet är väl genomtänkta, hoppfulla inhemska initiativ och projekt.
För dem behövs dock väldigt mycket pengar.
En direkt uppmaning alltså, till EU-medlemsstaternas solidaritet med sina kommande medlemsstater.
Eller håller kanske ändå den knivskarpa kritiken från den västeuropeiska vetenskapsmannen mot Europeiska unionen angående den avvisande inställningen till romerska asylsökare?
Citat: " Å ena sidan ställs de Central- och Östeuropeiska länderna vid skampålen på grund av deras strukturella diskrimineringspolitik och så vidare, å andra sidan utvisar de flesta EU-länder romerna kollektivt som ekonomiska asylsökare. "
När det talas om rasism, främlingsfientlighet och antisemitism i kandidatländerna så får det senare absolut inte glömmas bort.
Sedan förintelsen, sedan det målmedvetna miljonfaldiga massmordet på den judiska gemenskapen i Europa har antisemitismen inte försvunnit från Central- och Östeuropa.
Yttersta vänstern och yttersta högern väjde och väjer inte för att använda sig av detta föraktliga och fördärvliga politiska stridsmedel.
Antisemitism verkar sannerligen inte alls bero på mängden judar.
Demagoger pekar ju gärna på deras hatade politiska rivalers judiska bakgrund, förment eller inte.
Det trycktes till exempel ständigt nya upplagor av de notoriskt antisemitiska protokollen från en judisk sekt, vilka var en förfalskning av tsarens underrättelsetjänst år 1897 och i vilka det talades om det judiska gripandet efter världsherravälde i hela området.
Ännu otroligare låter sammansvärjningsidéerna från ultranationalistiskt håll, där de så kallade traditionella fienderna, underförstått de nationella minoriteterna i diverse kandidatländer, systematiskt sätts i samband med judarna.
I det synsättet är i Rumänien judar och ungrare landsförrädare.
Samma sak gäller för judar och tyskar, respektive judar och tjecker i Tjeckoslovakien samt judar och tyskar i Polen och judar och turkar i Bulgarien.
Det är mot denna bakgrund som punkt 32 i förslaget till resolution skall ses.
Europaparlamentet uppmanar till ständig politisk och samhällelig vaksamhet mot detta och till strängare rättsliga följder för de ständigt förekommande uttrycken för antisemitism i de olika kandidatländerna, också med beaktande av den relativt omfattande spridningen av latenta antisemitiska känslor och tankar.
Tack vare den fruktsamma och djupgående diskussionen i utskottet för utrikesfrågor och, inte att förglömma, yttrandena från föredragandena från de övriga utskotten ser det här betänkandet ut som det gör.
Ändringsförslagen har noga gåtts igenom i utskottet för utrikesfrågor.
Många av dem har godtagits.
För att undvika dubbleringar kommer jag endast delvis att stödja de nya ändringsförslagen.
Sammantaget krävs det som jag ser det en reglerad fortsättning på det här betänkandet, en fortsatt uppföljning.
Om denna önskan uppfylls blir er föredragande mycket nöjd.
