# ID: svediakorp-gov397737
# author: Jackson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 777
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
På utskottets vägnar vill jag lägga fram förslag som rör åtminstone en av de muntliga frågorna.
Först och främst sympatiserar jag med kommissionärens önskan om att det skall ske ett bättre genomförande av gemenskapslagstiftningen.
Detta är något som hela utskottet gärna vill se.
Jag vill citera en del av en artikel i den brittiska tidningen Sunday Telegraph som kom ut i söndags.
Den inledande meningen lyder: " Europeiska kommissionen har sagt till Förenade kungariket att man kommer att förlora upp till 200 miljoner pund i stöd till eftersatta regioner, om man inte genomför Europeiska unionens lagstiftning till skydd för fåglar och deras livsmiljöer ".
Jag vill veta om kommissionen uttalat dessa hot och, om man har det, anser att man har rätt att göra det.
Detta är en fråga som mina tyska kolleger som skall lägga fram förslag om den andra frågan vill följa upp.
Utskottet för miljö är mycket intresserat av att hitta sätt genom vilka man kan införliva miljöhänsyn i övriga politikområden.
Frågan är: Är detta ett konstitutionellt genomförbart sätt att göra det på?
Det vi undersöker här i kväll i denna överbefolkade kammare är frågan om kopplingar.
Kopplingar, eller med andra ord att använda hot om tillbakadragande eller innehållande av medel för att få ett bättre genomförande av lagstiftning inom vad som i bland kan vara en sektor som kan ha ett ganska dåligt samband, men som i detta fall har ett ganska nära samband, är något som ledamöter av Europaparlamentet i bland funderar på och sedan ändrar mening om, när de inser att det kan påverka de regioner som de företräder.
Detta är något som inte bara återspeglas i åsikterna hos en del av de tyska ledamöterna här i kväll, utan också hos en del av mina brittiska kolleger.
Vi måste fråga oss i vilken utsträckning Europeiska kommissionen är beredd att tillämpa artiklarna 12 och 41 i de allmänna bestämmelserna om strukturfonderna för att försena beviljande av medel där det finns otillräcklig information om konsekvenserna för miljön av de projekt som har ansökt om pengar.
I värsta fall vill vi undvika möjligheten att målen för strukturfonderna och Europeiska unionens initiativ för att skydda sina naturliga livsmiljöer råkar kollidera.
Man kanske, t.ex., vill bygga en motorväg i en del av Europeiska unionen för att utnyttja pengar från strukturfonderna och skapa arbetstillfällen i denna del av unionen, men bör man inte vara försiktig om denna motorväg går genom ett område som borde förklaras som ett skyddat område av den nationella regeringen?
Sådana möjligheter har aktualiserats tidigare, särskilt i samband med större infrastrukturprojekt.
Vi skulle vilja undvika detta, men vi anser att sådana kollisioner kan uppstå genom medlemsstaternas misslyckande med att genomföra livsmiljödirektivet och även fågeldirektivet, och i synnerhet med att senast juni 1995 skicka in en förteckning till kommissionen över områden som kan vara av gemenskapsintresse, antingen p.g.a. att de innehåller naturliga livsmiljöer eller representerar livsmiljöer för djur- och växtarter som är av betydelse för hela gemenskapen.
Vi måste ställa frågan: Utan sådan information, hur kan kommissionen säkert veta att strukturfondsprojekt, som oftast är omfattande, inte kommer att skada områden som kan vara av betydelse för hela Europeiska unionen?
Framtida generationer kommer inte att förlåta oss om vi tillåter en förstörelse av oersättliga livsmiljöer, vars bevarande vi faktiskt röstade om för åtta år sedan när vi antog vårt betänkande om livsmiljödirektivet och sedan återigen under 1997 i och med ändringarna av direktivets bilaga.
Problemet ligger hos de medlemsstater som har misslyckats med att följa direktivet, och det omfattar mitt eget hemland.
Om det råder tvivel om deras rätt till medel från strukturfonderna, ligger problemet hos de nationella regeringarna.
Tvivel råder nu om Förenade kungarikets ställning och landets rätt till medel från strukturfonderna, eftersom den brittiska regeringen inte helt och fullt har genomfört eller följt bestämmelserna i livsmiljödirektivet.
Det är upp till den brittiska regeringen, den tyska regeringen och övriga nationella regeringar att avlägsna detta hot genom att följa livsmiljö- och fågeldirektivet.
I Förenade kungariket står tilldelningen av medel från strukturfonderna till grevskap som t.ex.
Cornwall, som jag företräder och som nyligen beviljats mål 1-status, inför ett dubbelt hot genom regeringens slöhet rörande genomförandet av detta direktiv och genom regeringens inkompetens och nedrighet.
Även om Europeiska kommissionen visar den bästa vilja i Förenade kungariket, finns det ingen garanti för att den gnidne brittiske finansministern kommer att hitta matchande finansiering.
