# ID: svediakorp-gov397700
# author: Korhola (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 334
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag tackar Blokland för detta betänkande, han har haft en mycket svår uppgift.
Det är krävande att utarbeta miljölagar för hela Europa, ty förhållandena varierar kraftigt mellan medlemsstaterna.
Själv kommer jag från ett land där man redan tidigare valt en linje som förvånansvärt noga motsvarar EU: s avfallsstrategi.
I Finland har man bara redan hunnit etablera en helt fungerande praxis, som ni i kväll hört.
Därför är det tråkigt att se att samma mekanismer som är nödvändiga för att ledsaga länder som skött sina avfallsfrågor sämre tvingar länder som kommit längre att ta några steg bakåt.
Så borde det inte vara.
Kollegan Paulsen har rätt: just här skulle det vara nödvändigt att följa subsidiaritetsprincipen.
När man på ett inkonsekvent sätt ställer mycket strängare utsläppskrav på avfallsbränsle än på andra bränslen slutar man att använda bränslen som klassas som avfall.
Det finns inget alternativt sätt att använda brännbara avfallspartier utan de placeras på soptippar.
Det ökar metangasbildning som sker när organiskt avfall ruttnar och förstärker drivhuseffekten.
Detta gäller i synnerhet förbränningen av det ofarliga slam som uppkommer vid pappers- och massaproduktion.
Det är således viktigt att parlamentet härvidlag förbättrar direktivförslaget enligt utskottets ändringsförslag 4.
Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor godkände några sådana förslag som, om de genomförs, skulle försvåra den ekologiskt motiverade samförbränningen.
Bland annat kräver man att gränsvärdet för utsläpp för samförbränningens egentliga bränsle - alltså inte för avfallet - skall vara samma som vid förbränning av avfall, även om EU: s lagstiftning tillåter större utsläpp när man bränner samma ämne i kraftvärmeverk.
Det andra exemplet är kravet på kontinuerliga mätningar av ammoniakhalten i rökgaserna.
Det ökar mätningskostnader utan att ge miljöfördelar, ty kravet på mätningar gäller inte bara de anläggningar där ammoniakutsläpp i allmänhet kan uppstå.
Investeringar som inte ger mervärde med tanke på miljön avräknas från investeringar som gynnar miljön.
