# ID: svediakorp-gov397638
# author: Fischler (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 490
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Kommissionen är principiellt av den uppfattningen att tredje lands fångstmöjligheter inom ramen för ett fiskeriavtal bör utnyttjas fullt ut och att lämpliga mekanismer för att överföra de inte uttömda eller inte utnyttjade kvoterna bör läggas fast, utan att principen om den relativa stabiliteten därigenom ifrågasätts.
Kommissionen vill påpeka att enbart när det gäller avtalet med Grönland, det enda avtal som slutits inom den norra regionen, har det uppstått problem med att det inte utnyttjats.
Men ledamoten Fraga Estévez känner säkert till att varje eventuell överföring av kvoter av en rad medlemsstater betraktas som angrepp på principen om den relativa stabiliteten.
Trots alla ansträngningar kunde därför de rättsordningar som existerar inom ramen för gemenskapsrätten, och som principiellt möjliggör en sådan kvotöverföring, ännu inte träda i kraft.
Följaktligen anser kommissionen att denna känsliga fråga bara kan behandlas som helhet inom ramen för en bredare, generell granskning av den gemensamma fiskeripolitiken.
Denna granskning skall som bekant företas med anledning av reformen av den gemensamma fiskeripolitiken.
När ni talar om ett missförhållande mellan avtalen med tredje land i den norra hemisfären och dem med tredje land på det södra halvklotet, vill jag göra er uppmärksam på följande situation: Gemenskapen och medlemsstaterna betalar i fråga om avtalet i nord ingen licensavgift eftersom en sådan inte krävs av tredje land i nord, utan dessa avtal är - med undantag för Grönlandavtalet - ömsesidiga avtal - med detta menas alltså fisk gentemot fisk - och har inga som helst effekter på gemenskapens budget.
Tredje land på södra halvklotet däremot begär avgifter av gemenskapen och av redarna.
Sådana licensavgifter ingick för övrigt redan i de bilaterala avtalen mellan Spanien och tredje land, innan Spanien gick med i gemenskapen.
Ni kan alltså därför förstå att vi inte frivilligt kommer att erbjuda oss att föreskriva licensavgifter även i avtalet med Grönland eller andra stater i nord, om våra fördragsparter inte begär det.
Bortsett från detta fiskar också andra företrädare för tredje land i vattnen i dessa stater i nord, och inte heller dessa betalar några licensavgifter.
Vi vill naturligtvis undvika en ojämlik behandling mellan våra fiskare och andra fiskare från tredje land som fiskar i samma vatten.
Men det skulle inträffa om vi nu från vår sida skulle erbjuda licensavgifter.
En annan skillnad mellan avtalen i nord och dem i syd ligger i att gemenskapens fiskemöjligheter i avtalen i nord uttrycks som total fångstmängd.
Det förhåller sig på annat sätt i avtalen i syd.
Här uttrycks våra möjligheter direkt i antalet fiskefartyg eller också i antalet licenser.
Där erbjuds det alltså möjlighet att i avtalet föreskriva licensavgifter för redarna.
Ni ser alltså, att det finns goda anledningar till varför man förfar på olika vis i avtalen i nord och i syd.
