# ID: svediakorp-gov397591
# author: Barnier (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 742
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Jag skulle vilja svara gemensamt till flera av er, bl.a. om det man skulle kunna kalla skattepaketet.
Leinen talade om det, liksom Baltas och Van Lancker nyss.
En kommentar först: målsättningen med detta bidrag är inte, det vill jag återigen upprepa, att förebåda villkoren för att verkställa kommissionens arbetsprogram.
För att underlätta arbetet med att reformera institutionerna, vill vi göra skillnad mellan daglig hantering av politiska områden (det är kommissionens normala arbete, och vi har regelbundna möten om detta) och reformen inför framtidsutsikten med tretton nya medlemsländer.
Montis paket är naturligtvis förbundet med en väl fungerande inre marknad.
Det är anledningen till att Monti, för några månader sedan, och min kollega Frits Bolkestein, i dag, fortsätter att göra det till en politisk prioritering.
Jag hoppas att alla dessa ansträngningar lyckas innan regeringskonferensen avslutas, före ratificeringen som följer på Nicefördraget, och att vi kan förfoga över detta skattepaket och uppnå en väl fungerande inre marknad, innan eventuella ändringar av fördraget kan ratificeras.
Thorning ­ Schmidt och flera av er, däribland Van Lancker, har tagit upp de sociala frågorna som är mycket viktiga, eftersom det bl.a. handlar om medborgare från tredje land.
Ja, vi vill att de skall omfattas av socialpolitiken (artiklarna 42 och 137, där omröstning bör ske med kvalificerad majoritet).
Även här har vi, oberoende av ideologiska beaktanden, omfördelat styckena i denna nya artikel 137, för att allt det som objektivt förefaller oss röra en väl fungerande inre marknad skall flyttas till omröstning med kvalificerad majoritet: socialförsäkring och socialt skydd för arbetstagare, skydd av arbetstagare om ett kontrakt bryts, representation och kollektivt försvarande av arbetstagarnas intressen, inbegripet medbestämmande, villkor för sysselsättning för medborgare från tredje land som lagligt befinner sig på gemenskapens territorium samt ekonomiska bidrag som syftar till att främja sysselsättning och skapande av sysselsättning utan att det påverkar bestämmelserna i socialfonden.
Den senaste utvecklingen av Europeiska unionens historia visar att i Maastricht var vi medvetna om att införandet av en gemensam valuta skulle kräva bättre samordning av de sociala frågorna på europeisk nivå, men vi uppnådde inte det då.
I Amsterdam, jag minns det eftersom jag deltog som förhandlare i stort sett till slutet, utvidgade vi definitionen av målsättningarna för socialpolitiken i fördraget, och gemenskapen fick egna befogenheter, som kompletterar medlemsstaternas.
I Nice, före den stora utvidgningen, titta noga - jag ber er, jag bönfaller er - på denna text på ett framåtblickande sätt.
Såsom det ser ut i dag, skulle vi kunna fungera så gott det går, och fortsätta att leva tillsammans.
Men det är inte detta det handlar om, utan om en gemenskap - och jag tror inte att vi kan komma tillbaka sedan till detta känsliga ämne om vi inte lyckas med det nu - det handlar alltså om en gemenskap med 27 eller 28 medlemsstater med betydligt större skillnader.
Vi vill försäkra oss om att gemenskapen förfogar över effektiva medel för att stödja dessa omstruktureringar på gemenskapsnivå.
Vi föreslår därför att dessa minimiföreskrifter kan antas med kvalificerad majoritet, och inte med enhällighet, inom alla de områden jag tagit upp.
Jag skulle slutligen vilja säga till Jonckheer att av en rad olika skäl är jag fullständigt överens med honom i frågan om medborgarskapet.
Jag vill bekräfta för honom att när det gäller skattebestämmelser på miljöområdet (där många är direkt knutna till hur den inre marknaden fungerar, utöver medborgarnas välbefinnande och livskvalitet) vet vi mycket väl att det bakom dessa frågor finns risker med snedvridning av konkurrensen som för övrigt kommer att förvärras i och med utvidgningen.
Vi föreslår därför att alla dessa skatteåtgärder på miljöområdet skall beslutas med kvalificerad majoritet.
Jag är medveten om att mina svar är ofullständiga, med tanke på den utsatta tiden.
Bolkestein, Diamantopoulou och jag själv får tillfälle att komma tillbaka till er.
Vi vill inleda debatten, ge näring åt den och försörja den på grundval av dessa förslag så att denna svåra förhandling inom regeringskonferensen underlättas något, såsom jag lovat.
Men i slutändan krävs ändå politisk vilja och det vet vi mycket väl.
