# ID: svediakorp-gov397570
# author: Inglewood (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 340
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det rättsliga syftet med stadgan om rättigheter är att skydda medborgarnas legitima rättigheter, förväntningar och strävanden mot ett förtryckande beteende från statens, näringslivets eller andra medborgares sida; och det är naturligtvis rätt att folk på samma sätt bör skyddas gentemot Europeiska unionens institutioner och deras verksamhet.
Den viktigaste frågan är alltså inte att det finns en stadga, utan att medborgarna skyddas på ett lämpligt sätt, och de medel genom vilka medborgarna erhåller ett sådant skydd i dag varierar från medlemsstat till medlemsstat.
Mot bakgrund av gemenskapens normala lagstiftningspraxis, är det något överraskande att man ansåg att detta inte skulle åstadkommas genom att använda respektive medlemsstats etablerade rättsliga och administrativa mekanismer.
Med andra ord bör politiken genomföras med hjälp av ett direktiv i stället för en förordning.
Jag talade t.ex. nyligen med några mycket höga domare Tyskland, som klargjorde, på grundval av deras lands historia och traditioner, att dessa frågor bör finnas i en stadga som kan bli föremål för en domstols handläggning.
Mitt hemland har emellertid en helt annorlunda tradition i detta avseende, vilket vår premiärminister klargjort, och det är inte en del av Förenade kungarikets tradition att skydda medborgarna på detta sätt.
Vi sköter det på ett annat, men inte mindre effektivt, sätt.
Jag menar att det är mycket förståeligt att den nuvarande socialistiska regeringen i Förenade kungariket är inriktad på att se till att stadgan inte blir handläggningsbar vid domstol och att den inte sträcker sig utöver de befintliga rättigheter som för närvarande inte omfattas av fördragen.
Herr talman!
För de länder som har en lång tradition av direkt, rättsligt bindande stadgor, är en utveckling av den föreslagna karaktären inte dramatisk.
Men för dem som inte har det, är det ett mycket långtgående steg; och under tiden kommer jag att hålla ett öga på Förenade kungariket och vad regeringen kan tänkas säga och göra i detta sammanhang.
