# ID: svediakorp-gov397568
# author: Schleicher (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 364
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Grundläggande rättigheter, medborgare, frihet och mänskliga rättigheter har en lång tradition i Europa.
Som ursprung för de moderna grundläggande rättigheterna räknas den engelska Magna Charta Libertatum från 1215, Petition of Rights från 1628, Habeas Corpus-akten från 1679, Bill of Rights från 1689 och slutligen förklaringen om de mänskliga och medborgerliga rättigheterna från den franska revolutionen.
Under påverkan av dessa klassiska dokument om de grundläggande rättigheterna genomdrev man under de gångna 200 åren att de grundläggande rättigheterna garanterades i författningen.
För Europa gäller det nu under 2000-talet att sammanfatta de existerande grundläggande rättigheterna i medlemsstaterna, och de beståndsdelar som är viktiga för Europa.
De grundläggande rättigheterna, exempelvis trosfrihet, församlingsfrihet och föreningsfrihet, innebär en okränkbar och oavhändlig rätt till frihet från statliga ingrepp.
Tillämpat på Europa skall en europeisk stadga om de grundläggande rättigheterna skydda medborgarna i Europeiska unionen mot övergrepp och ingrepp i de grundläggande rättigheterna från europeiska institutioners sida.
Vår grupp hoppas dessutom att en nedtecknad lista över de europeiska grundläggande rättigheterna kommer att ge det europeiska integrationsvärdet ett starkare rättsligt etiskt fundament och kunna bidra till mer öppenhet och klarhet för medborgaren.
För vår grupp är det särskilt viktigt att den europeiska stadgan inte får ersätta eller göra intrång i grundlagarna i medlemsstaterna.
Kravet att Europeiska unionen skall ansluta sig till Europarådets konvention av 1950 till skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna har diskuterats livligt.
Europarådets konvention är nu 50 år gammal.
Vår grupp är emot detta, inte bara därför att de befintliga europeiska fördragen inte tillåter det, utan framför allt därför att vi behöver en egen lista med grundläggande rättigheter för Europeiska unionen, som återspeglar dagens värderingar.
Men detta innebär samtidigt att vi begränsar oss till de klassiska grundläggande rättigheterna och måste undvika en utvidgning på europeisk nivå till sociala och ekonomiska grundläggande rättigheter, som inte kan åberopas inför domstol.
Jag tackar föredragandena för deras omfattande arbete och hoppas att Europaparlamentets reflexioner kommer att vinna insteg i församlingens diskussioner om utarbetandet av de grundläggande rättigheterna.
