# ID: svediakorp-gov397561
# author: Martin, David (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 433
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Varför behöver vi en dylik stadga?
Det är helt klart inte, som Berthu har sagt, för att skapa en europeisk superstat, utan mer, som Berès har sagt, för att klargöra för dagens och morgondagens medborgare att vi nu tillhör en värdegemenskap: Värden som grundas på demokrati, frihet, rättvisa, solidaritet och respekt för mångfald, värden - och jag riktar mig till fru Garaud - som förenar européerna över gränserna, från norr, söder, öster och väster i gemenskapen.
Den stora frågan är inte om vi behöver en dylik stadga, utan vilken status den bör ha.
En del har menat att stadgan helt enkelt skall samla, i läsbar form, alla de rättigheter som för närvarande finns i Europeiska unionen.
Detta skulle vara en värdefull handling: Det finns helt klart ett problem när det gäller medvetenheten om medborgarnas rättigheter.
Många medborgare känner inte till vilka rättigheter det finns i dag.
Ett dokument som tydligt fastställer dessa rättigheter och som klargör var och hur man kan utöva dessa rättigheter, skulle vara värdefullt.
Men om detta var det enda vi skulle formulera under konventionen, borde vi ha överlåtit det åt en grupp akademiker, som uppriktigt sagt skulle ha gjort det bättre än en grupp bestående av 60 politiker.
Jag har förstått att vi har en grupp bestående av 60 politiker som arbetar på konventionen, eftersom det är vår plikt att identifiera luckor i de befintliga rättigheterna, att identifiera svagheter i de befintliga strukturerna och visa en politisk vilja att justera dessa svagheter.
Stadgan måste alltså fylla eventuella luckor i de befintliga rättigheterna, och den måste vara bindande för Europeiska unionens institutioner.
Det är emellertid tydligt att inte alla rättigheter kommer att vara likställda, åtminstone inte när det gäller sättet på vilket de skall tillämpas.
Rättigheterna måste organiseras i två kategorier.
Det måste finnas en lista över rättigheter som direkt kommer att upprätthållas av domstolarna, men det måste också finnas en lista över allmänna rättigheter som gemenskapsinstitutionerna och andra måste ta hänsyn till när de utarbetar politiken; vissa vid domstolen, vissa helt enkelt som en bakgrund utgörande en värdefull grund när vi fattar andra beslut.
Något som är helt klart och som förenar de flesta i denna kammare som vill ha en dylik stadga, är att den måste finnas i fördragen.
Om den skall påverka medborgarna, måste den finnas i Europeiska unionens fördrag.
