# ID: svediakorp-gov397560
# author: Stockton (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 288
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Samtidigt som jag gratulerar föredragandena till deras arbete är jag rädd att, eftersom vägen till helvetet är stenlagd med goda föresatser, detta även är fallet med denna stadga.
De europeiska nationerna kan vara stolta över sin historia när det rör de mänskliga rättigheterna; men har de behövt stadgor?
Förenade kungariket ledde världen i kampen för att avskaffa slaveriet, men den enda stadga - den kallades faktiskt just så - som vi någonsin haft i Förenade kungariket undertecknades i Runnymede av kung John år 1215.
Det finns naturligtvis undantag, undantag som är så allvarliga att Europa har ett ansvar att göra vad man kan för att se till att de omänskliga och grymma dåd som skett under historiens gång aldrig upprepas.
Men tillför denna stadga något till det som vi redan har?
Tillför den något till eller ersätter den konventionen om de mänskliga rättigheterna som alla EU: s medlemsstater undertecknat, eller tillför den bara ytterligare ett rättsforum, som ger de glada juristerna ett lukrativt val mellan EG-domstolen och domstolen för de mänskliga rättigheterna?
Varför inte bara en enkel förklaring om mänskliga rättigheter enligt artiklarna 6 och 7 i fördraget, utan behov av en stadga för rättstvister?
Kan de mänskliga rättigheterna skyddas på ett lämpligt sätt av en domstol som redan har en tung arbetsbörda och ofta fattar beslut långt efter det att händelserna inträffat?
Syftar denna stadga endast till att bli en kostsam skadeståndsfördelare i tidens fruktansvärda fullbordan?
Försöket att säkerställa de grundläggande mänskliga rättigheterna sker i all välmening, men en stadga för rättstvister och byråkrati resulterar med all säkerhet i ytterligare en väg till helvetet.
