# ID: svediakorp-gov397553
# author: Maij-Weggen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 429
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
I åratal har Europaparlamentet, och även vår grupp, krävt en god beskrivning av de grundläggande rättigheterna för de europeiska medborgarna i de europeiska fördragen.
Dessa krav restes i samband med Maastrichtfördraget, de restes i samband med Amsterdamfördraget.
Jag påminner i detta sammanhang också om det betänkande som jag skrev tillsammans med Dury som förberedelse inför Amsterdamfördraget.
Detta krav restes där också.
Där gjorde vi för övrigt också våra första framsteg, för vår formulering om en antidiskrimineringsartikel togs så gott som helt och hållet över i Amsterdamfördraget.
På toppmötet i Köln senare belönades också parlamentets bredare begäran.
Då föreslogs ett konvent för att utarbeta en stadga för de europeiska medborgarnas grundläggande rättigheter.
Dagens fråga är framför allt: vad skall det stå i denna stadga, och vilken rättskraft skall denna stadga få?
Vad det senare beträffar vill jag otvetydigt uttala mig för att en stadga upptas i fördragen och för en stadga som är bindande för medborgare vid de europeiska domstolarna.
Vi får inte producera några tomhylsor; det kan våra medborgare för övrigt utan svårighet genomskåda.
Vad innehållet beträffar måste stadgan ansluta till de befintliga fördragen, såsom Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna av Europarådet.
Jag anser för övrigt också att unionen så snabbt som möjligt måste ansluta sig till denna konvention.
Stadgan måste i vilket fall gå in på medborgarnas grundläggande rättigheter, på de politiska rättigheterna, på de sociala rättigheterna och enligt min mening även på minoritetsgruppers rättigheter, och den måste vara ett komplement till det som vi redan har.
Den får inte vara någon upprepning.
I det sammanhanget måste man framför allt tänka på nya hot i framtiden, såsom på informations- och bioteknikområdet och på skyddet för den miljö som också människan utgör en del av.
Herr talman!
Minoritetsgruppers rättigheter verkar att bli en av de svåraste delarna i stadgan, och eftersom detta såväl i det förflutna som i framtiden var och även kommer att förbli ett av Europas största problem pläderar jag för att grundläggande rättigheter för minoritetsgrupper skall tas upp i stadgan.
Kanske kommer jag själv att lägga fram ytterligare en text om detta.
Men det allra viktigaste, herr talman, är att stadgan får rättskraft, att den upptas i fördraget och att våra medborgare blir förvissade om att även Europeiska unionen tar deras grundläggande rättigheter på allvar och vill försvara dem upp till den högsta rättsliga nivån.
