# ID: svediakorp-gov397542
# author: Swiebel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 502
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Som föredragande av yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor vill jag besvara två frågor.
För det första, vad är det i denna stadga som är aktuellt framför allt för kvinnor i Europa, och för det andra, vad har gender mainstreaming enligt artikel 3.2 i EG-fördraget med denna stadga att göra?
Frågan om jämställdhet mellan könen i Europa lider av, på de områden där den avser en juridisk normformulering, " det bromsande försprångets lag ".
Den gamla bestämmelsen om lika lön har gett upphov till ett helt system av lagstiftning med avseende på jämställdhet som nu utgör en del av gemenskapens regelverk.
Dessa juridiskt bindande instrument har gett en enorm stimulans åt jämställdheten mellan könen i medlemsstaterna.
Men genom sitt ursprung i målsättningen för den inre marknaden är alla dessa direktiv och rekommendationer logiskt sett begränsade till sysselsättnings- och arbetsvillkorssfären.
Såsom nyligen visade sig i fråga om paketet med förslag till åtgärder på området bekämpning av diskriminering enligt artikel 13 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen förekommer det fortfarande en stor tvekan inför att betrakta jämställdhet mellan könen som ett ärande som också kräver åtgärder utanför arbetsmarknaden.
Enligt min mening är det en missuppfattning.
Diskriminering av kvinnor är ett faktum som tyvärr är inherent i vår samhällsordning som sådan.
Därför är det även fortsättningsvis nödvändigt att förankra jämställdhetsprincipen i lag över hela linjen.
Ett otvetydigt erkännande av ett allmänt förbud mot diskriminering på grund av kön i Europeiska unionens kommande stadga om de grundläggande rättigheterna, vilket kombineras med ett införande i själva fördragen, skulle då ge det nödvändiga utrymmet för en ny EU-politik för att främja kvinnans ställning på alla relevanta samhällsområden.
Fru talman!
I många diskussioner om de grundläggande rättigheterna förekommer det ganska ofta att kvinnors rättigheter inbegrips under nämnaren särskilda rättigheter.
Kvinnor som samhällskategori nämns då i ett andetag med en massa andra grupper som funktionshindrade, äldre, immigranter etc.
Det är mig främmande att hävda att den ena diskrimineringen är värre än den andra.
Att tänka i termer av en hierarki av grundläggande rättigheter är en fallgrop som vi måste undvika.
Men just därför måste vi betona att det i fråga om kvinnors rättigheter inte handlar om rättigheter för en viss människotyp som på grund av sin avvikelse från den manliga normen skulle ha rätt till särskilt skydd.
Lika litet handlar det i fråga om rättigheter för kvinnor om rättigheter som grupp, som om de skulle gå att jämföra med nationella minoritetsgrupper.
Kvinnors rättigheter utgör en fullständig del av de allmänna mänskliga rättigheterna, grundläggande rättigheter eller medborgerliga rättigheter.
Särskilda kvinnorättigheter finns inte.
Det som däremot finns är integrering av könsperspektiv i debatten om de grundläggande rättigheterna.
Angelägenheter som familjens rättigheter kräver gender mainstreaming.
Resten av mitt resonemang kan ni läsa i den skriftliga version som jag kommer att offentliggöra i ämnet.
