# ID: svediakorp-gov397463
# author: Goebbels (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 614
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionsordförande!
När ett parlament diskuterar prioriteringar i lagstiftningen borde allt prioriteras.
För mig är de viktigaste prioriteringarna: sysselsättning - och därmed den ekonomiska tillväxten - och livskvalitet - och därmed skydd av miljön, livsmedelssäkerheten och konsumenternas rättigheter.
Jag skulle nu vilja göra några kommentarer om det ekonomiska och sociala området.
Ett av initiativen från kommissionen som förtjänar ökad prioritet är initiativet e-Europe.
I går diskuterade vi toppmötet i Lissabon för ekonomisk och social förnyelse.
Jag önskade mycket starkt gemensamma tillväxtmålsättningar för att göra det möjligt att uppnå full sysselsättning.
Full sysselsättning innebär inte fullständig avsaknad av varje form av arbetslöshet.
Det kommer alltid att finnas konjunkturbetingad arbetslöshet, arbetstagare som vill byta anställning, ungdomar som är på väg in på arbetsmarknaden.
Men full sysselsättning existerar när det inte längre finns någon långtidsarbetslöshet, när alla ungdomar erbjuds minst utbildningspraktik senast sex månader efter att de inträtt på arbetsmarknaden.
Det är möjligt om vi investerar ytterligare i vad Guterres i går kallade " humankapital ", dvs. grundutbildning och framför allt livslångt lärande.
I detta sammanhang kommer initiativet e-Europe i rätt ögonblick.
I framtiden kommer arbetstillfällena att innehålla alltmer informationsteknik.
Men vi saknar kvalificerad arbetskraft på detta område, precis som Förenta staterna.
Den amerikanska staten har därför för en period om fyra år öppnat en kvot om totalt nära 500 000 viseringar för invandrad arbetskraft med höga kvalifikationer.
Vi måste utbilda våra egna hjärnor och behålla dem i Europa.
Ett dokument från kommissionen har just visat att hälften av de ungdomar som läser eftergymnasial utbildning i Förenta staterna stannar kvar där.
För att behålla våra hjärnor, för att dra till oss de bästa hjärnorna och utbilda fler, måste vi göra massiva investeringar i forskning och utveckling.
De två europeiska länder som investerar mer av sin BNI i forskning och utveckling än vad Förenta staterna gör, nämligen Sverige och Finland, är också de enda europeiska länder som kan mäta sig med amerikanerna när det gäller kommunikationsteknik.
Skulle det inte vara ett exempel att ta efter för övriga européer?
Borde man inte i Lissabon upprätta ett slags tekniskt konvergenskriterium som exempelvis kräver att medlemsstaterna inom fem år skall försöka ha utgifter för forskning och utveckling motsvarande minst 2,5 procent av sin BNI, dvs. inte ens den nivå man för närvarande har i Förenta staterna?
I detta sammanhang skulle jag också vilja välkomna initiativet från kommissionär Philippe Busquin om att inrätta ett europeiskt område för forskning.
Bättre levnadsvillkor, sysselsättning och sysselsättningens kvalitet förblir nära förbundna med vår förmåga att göra den europeiska forskningen dynamisk.
I detta sammanhang är ett verkligt europeiskt patent, utvecklingen av riskkapital samt stödet till unga företag också av avgörande betydelse.
Ordförande Prodi använde i går kväll mitt uttryck om underskottet i framtidens Europa.
Jag tror att han missförstod mig: jag anklagade inte det portugisiska ordförandeskapet eller kommissionen för att brista i klarsynthet, men jag betonade den rädsla för framtiden som många av våra landsmän känner i en värld av djup förändring.
Vi vet alla att vi upplever ett paradigmskifte med det framväxande informations- och utvecklingssamhället.
Men i en värld där 1,5 miljarder människor fortfarande lever utan el, tar det tid innan världens alla medborgare får tillgång till Internet.
Mänsklighetens viktigaste utmaning är att undvika en brytning mellan informationsrika och informationsfattiga länder, undvika att det uppstår samhällen där, enligt det lyckade uttrycket från min vän Claude Desama, den digitala brytningen blir en ny social brytning.
