# ID: svediakorp-gov397457
# author: Lannoye (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 531
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag skall inte upprepa den allmänna kritik vi framförde under parlamentets föregående sammanträde beträffande Europeiska kommissionens riktlinjer för arbetet.
Det program som man har lagt fram för oss för detta år är minst sagt omfattande.
Här finns både positiva och mindre positiva saker.
Jag skulle vilja fästa er uppmärksamhet på ett kapitel som förefaller mig något ofullständigt, nämligen socialpolitiken.
Det skulle inte vara så allvarligt om det under de senaste fem åren förekommit betydande framsteg, men det är inte fallet.
För när det gäller socialpolitiken har kommissionen och parlamentet möjlighet att främja en rad frågor.
Framför allt inom ramen för kapitel 1 i avdelning XI i fördraget, och då tänker jag särskilt på problemen med arbetsvillkor och förbättrad arbetsmiljö.
När det framför allt gäller säkerhet och hälsa för arbetstagarna, lever vi nu inom ramen för ett direktiv från 1989.
Både jag och min grupp anser att direktivet skulle behöva omvärderas, bl.a. i ljuset av en viktig studie som publicerades 1997 av Dublinfonden.
Den visar på en allmän försämring av arbetsvillkoren inom ett antal viktiga sektorer.
Det förtjänar att diskuteras och jag skulle önska att kommissionen på ett seriöst sätt tar sig an ärendet och gör en utvärdering av vad som behöver ändras i direktivet för att situationen skall förbättras.
Jag skall inte fortsätta i sakfrågan, och jag skulle nu en stund vilja granska själva processen, knuten till lagstiftningsprogrammet, dvs. det inlämnade programmet och dess genomförande.
I det sammanhanget har jag två bestämda krav från Gruppen De gröna, som jag skulle ha önskat var krav från parlamentet, men för i dag räcker det med att det handlar om bestämda krav.
För det första: när en resolution från Europaparlamentet antagits, bl.a. inom ramen för ett initiativ från detta parlament, förefaller det mig demokratiskt att kommissionen, inom rimlig tid, gör en seriös uppföljning av en sådan begäran.
På miljöområdet har vi exempelvis en vitbok om civilt ansvar när det gäller miljön.
Det är ett viktigt framsteg, men jag vill ändå erinra om att denna vitbok är en uppföljning av en resolution från parlamentet som röstades igenom 1994, dvs. för sex år sedan.
Och efter vitboken måste vi sannolikt vänta rätt länge innan vi får ett direktiv.
Vi ser att förfarandet är långsamt och för att motivera denna tröghet tycker jag det är viktigt med en rapport.
För det andra: när man tillkännager ett lagstiftningsförslag i lagstiftningsprogrammet och det inte genomförs under året, borde man få veta varför.
Jag skall ge ett exempel.
Man tillkännager i dag ett förslag till direktiv om el- och elektronikavfall.
Detta förslag har redan lagts fram vid flera tillfällen, men har aldrig lämnats in.
Vi vet att det beror på påtryckningar från den amerikanska regeringen som hotar att inleda en aktion inför WTO, men det skulle vara relevant, rättvist, demokratiskt och öppet att kommissionen förklarar för oss vad som händer i kulisserna och varför den tvekar att lämna in detta förslag.
