# ID: svediakorp-gov397378
# author: Berthu (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 527
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Dagordningen för rådets möte i Lissabon, vilket kommer att hållas den 23 och 24 mars, ger anledning att känna svindel.
Bara i kapitelrubrikerna omnämns uppfinningarnas och kunskapens Europa, de strukturella reformerna, konkurrenskraften, den europeiska sociala modellen, sysselsättningen, den sociala sammanhållningen, den makroekonomiska politiken och en hållbar tillväxt.
Därför är det inte förvånande att de många bidragen från kommissionens ordförandeskap och medlemsstaterna för närvarande tenderar att spreta åt alla håll.
Denna övning kan sluta på två helt olika sätt: antingen möjliggörs en bred diskussion om stimulerande idéer, som var och en sedan kommer att försöka tillämpa på sitt håll, eventuellt med gemensamma initiativ inom det nya området elektronisk handel - och denna hypotes är när allt kommer omkring inte så dålig - eller också vill rådet absolut stoltsera med resultat i fråga om överföring av befogenheter till EU, och då går vi mot mer centralisering och byråkrati, dvs. raka motsatsen till vad som behövs.
När vi läser de förberedande dokumenten uppstår vissa farhågor i det avseendet.
Här får vi veta - ursäkta jargongen, men den är inte min egen - att det bästa vore en konvergens mellan Kölnprocessen i fråga om samordningen av ländernas makroekonomiska politik, Cardiffprocessen angående de strukturella reformerna och Luxemburgprocessen angående samordningen av ländernas sysselsättningspolitik, samtidigt som man i förbigående berikar innehållet i sysselsättningspakten och den multilaterala utvärderingen av medlemsstaternas budgetpolitik.
Men hur kan man uppnå en bättre konvergens mellan dessa så olika processer?
Slutsatserna i ordförandeskapets dokument av den 12 januari ger en fingervisning om detta.
Man måste reformera den ekonomiska politikens allmänna riktlinjer, som för närvarande bara har status av rådets årliga rekommendationer till medlemsstaterna, för att man skall kunna utvidga deras tillämpningsområde och framför allt för att, jag citerar: " stärka deras karaktär av vägledande dokument ".
Ordet " vägledande " tycks här förstås i sin dubbla bemärkelse, som något både sammanfattande och förpliktande.
Herr talman!
Är vi inte i färd med att återuppfinna en plan för en gemensam organisationsstruktur med hjälp av dessa övergripande dokument?
Det kan man undra, i synnerhet när man läser det franska bidraget som spär på centralstyrningen med förslaget att Bryssel skall samordna en hel rad nationella politikområden, till exempel i fråga om sysselsättning, social trygghet och små och medelstora företag, och genom att förse dessa områden med en hel serie mätbara indikatorer, något som kräver en organiserad övervakning.
En sådan centraliserad lotsning skulle ta sig uttryck i en ny kränkning av subsidiariteten, en ny likriktning på detaljplanet och en ny bindande samordning som påtvingas länder med olika förhållanden, när allt kommer omkring handlar det om nya strikta ramar som läggs ovanpå den gemensamma valutans strikta ram.
Ambitionen vid rådets möte i Lissabon borde enligt vår mening snarare vara att avlägsna dessa strikta ramar, att främja flexibiliteten och anpassningen och att utbyta positiva nationella erfarenheter för att uppmuntra kreativiteten, som endast kan frodas om folken har ett fritt val.
