# ID: svediakorp-gov397300
# author: Ries (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 283
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, kära kolleger!
När Osloavtalen undertecknades 1995, gick förbindelserna mellan Israel och Palestina in i en ny fas, som bör leda fram till en rättvis och varaktig fred mellan partner som respekterar varandra.
I denna process har unionen spelat en ovärderlig roll i egenskap av den främste ekonomiske biståndsgivaren i regionen.
Den främsta orsaken till problemen med att tillämpa handelsavtalen mellan unionen och Israel, vilket redan har påtalats, är den känsliga frågan om gränserna.
Den israeliska tolkningen är inte densamma som unionens, vilket kommissionären erinrade om.
Under alla omständigheter rör det sig om en pågående förhandlingsprocess som är svår, men som vi alla vill se lyckas.
Processen är huvudsakligen politisk och unionen borde inte ha någon anledning att endast söka efter en teknisk lösning, som inte kan bli annat än tillfällig med tanke på att det saknas legala gränser mellan de två staterna.
En lösning förutsätter att man går den enda möjliga vägen, nämligen en dialog.
Det borde således inrättas en trepartsarbetsgrupp sammansatt av palestinska, israeliska samt kommissionens företrädare.
Vi kan i det här sammanhanget hoppas på att huvudpersonerna lyckas lösa denna tvist och skapa en kreativ lösning för den mellanliggande perioden.
Precis som det var i Europa för ett halvt sekel sedan, utgör den sociala och ekonomiska utvecklingen i Mellanöstern en nödvändig förutsättning för freden.
Vi har således en expertkunskap att göra gällande i den här frågan och är särskilt väl lämpade för att i dag bedöma den väg som har tillryggalagts.
Om bara israelerna och palestinierna kunde ge prov på denna viljans optimism.
