# ID: svediakorp-gov397286
# author: Van Hecke (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 418
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Den senaste tidens händelser, och då framför allt Erikas förlisning, har visat att våra kuster ständigt hotas av fartygskatastrofer.
Debatten om att förebygga sådana katastrofer har vi redan haft i Strasbourg, och därav framgick hur viktigt det är med en europeisk plan för den maritima säkerheten.
Men vid sidan av förebyggande måste vi också ha blick för konsekvenserna av sådana katastrofer.
Det gäller i första hand de ekologiska konsekvenserna.
Flera hundra kilometer av den franska kusten är förorenad.
Tusentals fiskar och fåglar har dött.
Det är inte uteslutet att vissa livsmiljöer har lidit permanent skada.
Återställandet av miljön är ofta en långdragen historia.
Det nuvarande systemet med maximerad skadeersättning, enbart för den ekonomiskt beräkningsbara miljöskadan, är inte längre tillräckligt.
Det är angeläget att vi kommer fram till en icke-maximerad skadeersättning som även täcker den miljöskada som inte är ekonomiskt beräkningsbar.
Principen " förorenaren betalar " måste tillämpas konsekvent.
Jag förespråkar en nolltolerans i fråga om havsförorening.
Därför krävs strängare och bättre kontroller.
Men vi måste också ägna uppmärksamhet åt de ekonomiska konsekvenserna.
Jag är förespråkare för en europeisk återhämtningsplan för de drabbade företagssektorerna: från fisket via musselodlarna och ostronbankarna till hotell- och restaurangnäringen.
Kort sagt, det som behövs är en nödplan som träder i kraft vid fartygsolyckor.
De som faller offer för andras hänsynslösa vinstbegär förtjänar vår solidaritet, i synnerhet under ett övergångsskede.
Slutligen vill jag också gå in något på hälsoaspekten.
Även frivilliga från Belgien offrade sin julhelg för att rengöra stränderna och rädda fåglar och fiskar, ofta med sina bara händer.
Jag blev förvånad när jag läste rapporter i pressen om att smörjan skulle vara cancerframkallande.
Jag blev ännu mer förvånad när jag läste att de berörda franska myndigheterna hade kännedom om detta flera dagar i förväg utan att de uppmanade de frivilliga att vidta skyddsåtgärder.
Jag skulle gärna vilja höra av kommissionären om, och i så fall när, Europeiska kommissionen fått kännedom om de möjliga riskerna för folkhälsan.
Herr talman!
Vi måste dra lärdom av det förflutna.
Fartygskatastrofer som i fallet med Erika kan inträffa på nytt utanför Nederländernas, Englands, Spaniens eller Belgiens kuster i morgon.
Det regelverk som vi i Europa utarbetar i dag skall betraktas som ett prejudikat.
Låt oss därför vara stränga gentemot förorenarna och generösa gentemot de drabbade.
