# ID: svediakorp-gov397243
# author: Farage (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 345
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jag antar att ingen i denna kammare skulle invända mot principen om att skydda unga exemplar av marina organismer.
Det fastslås faktiskt ofta att en av målsättningarna för den gemensamma fiskeripolitiken skall vara att skydda och bevara levande marina resurser.
Alla berömvärda saker.
Det kan inte heller finnas något tvivel om att blåfenad tonfisk har en enorm miljömässig och ekonomisk betydelse.
Jag är själv en kungssportfiskare och skulle gärna se tiden på 1930-talet komma tillbaka då sportfiskare i hamnen i Scarborough i Yorkshire fångade blåfenad tonfisk som vägde upp till 830 pund.
Jag vet inte vad det motsvarar i metersystemet.
Så jag stöder resultaten från ICCAT och jag stöder principen om mellanstatligt samarbete om miljöfrågor.
Jag är dock orolig för att vi med denna debatt håller på att förspilla tid medan Rom brinner.
Den gemensamma fiskeripolitiken fungerar inte.
Med allt ädelt tal om bevarande är verkligheten den att kvotsystemet direkt leder till en miljökatastrof.
I blandad fiskeriverksamhet kan man inte diskriminera.
Själva volymen av fisk som kastas tillbaka död betyder också att någon förbättring i fiskeristatistiken är meningslös.
Från Förenade kungarikets perspektiv finns det också en djupt rotat politiskt motstånd till den gemensamma fiskeripolitiken.
Många anser nu att om detta är federalism kan ni behålla det.
Låt mig illustrera det med ett lokalt exempel.
I februari utfärdades kommissionens förordning 394 / 2000 utformad för att skydda torskbestånden i Irländska sjön.
Det innebär att i Fleetwood är 30 kustfiskebåtar fast förtöjda fram till slutet av april.
Både forskare och fiskare är överens om att något måste göras.
Men mer än ett dussin stora belgiska varpbomtrålare har beviljats undantag från denna förordning, så de fartyg som orsakade problemet i första fallet fortsätter att fiska medan det är ett lagbrott om den brittiska flottan gör det.
Den gemensamma fiskeripolitiken är inte till hjälp när det gäller att bevara och retar upp den brittiska allmänheten till en punkt där vi kräver att återfå kontrollen över vårt eget territorialvatten.
