# ID: svediakorp-gov397199
# author: Blokland (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 338
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det aktuella resolutionsförslaget är omstritt och med tanke på det ämne det gäller så är det föga förvånansvärt.
Ekonomer är ju aldrig särskilt eniga, särskilt inte när det gäller framtiden.
Föredragandens obekymrade yrkande för en högre ekonomisk tillväxt verkar vara ett tilltalande sätt att bekämpa den höga arbetslösheten.
Egentligen är det dock en kortsiktig politik.
Även om han yrkar för en hållbar tillväxt, det har inget med hållbarhet att göra.
Med hänsyn till den ekologiska och demografiska utvecklingen borde vi just stimulera medlemsstaterna till en selektiv ekonomisk tillväxt.
Mer investering, produktion och konsumtion ger endast kortsiktig välfärd.
Förbrukningen av nödtorftiga råvaror och energi måste sjunka rejält.
Andra prioriteter är avbetalning av höga statsskulder och omstrukturering av pensionssystem.
Om medlemsstaterna inte gör något åt det här så kommer det i framtiden att finnas ännu mindre medel för vård, skola och andra viktiga delar av den offentliga sektorn.
Yrkandet för en aktivare politik från myndigheternas sida ger ett mycket märkvärdigt intryck.
I det tas ingen hänsyn till de senaste uppgifterna från Eurostat om den ökande inflationen som just nu ligger på 2 procent, det högsta tillåtna.
Den som ändå vill ha högre statsutgifter behöver inte vänta länge efteråt på nästa räntehöjning från Europeiska centralbanken.
De arbetsplatser som myndigheterna då kan skapa omintetgörs av den ogynnsamma utvecklingen för främst de små och medelstora företagen.
Vi är alla oroliga över den höga arbetslösheten i Europeiska unionen, särskilt nu när den sjunkande tendensen inte verkar fortsätta.
Främjande av sysselsättning är dock något långsiktigt, något för en strukturell politik.
Framför allt medlemsstaterna har till uppgift att föra en bra politik.
Det måste de dock få tillräckligt med utrymme för.
Förstelning genom åläggandet av sociala konvergenskriterier och andra gemensamma riktlinjer bidrar absolut inte till önskad ökning av arbetstillfällen.
En förskjutning av skattetrycket på arbete till förbrukning av grundämnen och mineraler ger dock ett hållbart bidrag.
