# ID: svediakorp-gov397195
# author: Gasòliba i Böhm (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 492
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Den passion och den övertygelse som vår kollega Giorgos Katiforis visar har hindrat honom från att göra det som är det normala vid en föredragandens framställning, nämligen att försvara det betänkande som läggs fram i plenisalen.
Det har han inte gjort.
Han försvarade sin egen åsikt, men det är inte den som var föremål för kommissionens godkännande.
Vi har vitt skilda ståndpunkter.
Den ena är att vi anser att vi kan se utvecklingen av den europeiska ekonomin an med tillförsikt.
Kommissionär Solbes påpekade just i går i ett anförande i utskottet för ekonomi och valutafrågor att utsikterna för den europeiska ekonomin detta år och nästa år är utmärkta.
Dessutom nämndes några stater som har problem med vad de skall göra med det offentliga överskottet.
De problem som uppstår är till exempel om man bör välja mellan att minska skatterna eller att minska det offentliga underskottet, undvika en prisökning, eller - för att vi inte skall missförstå varandra - bygga upp en särskild reserv för att kunna möta oväntade händelser där ett samhällsstöd kan bli nödvändigt, med tanke på den demografiska utvecklingen i Europeiska unionen.
Vi är benägna att tro att det finns en stabil grund för en ekonomisk tillväxt i unionen, nu och de närmaste åren, och att vi bör tänka på att vi lever i en öppen, globaliserad och mycket konkurrenskraftig ekonomi.
Om vi vill hinna i fatt Förenta staternas ledarskap och till och med ta över detta, måste vi undvika den interventionism som Katiforis föreslog i början, undvika överdriven inblandning från statens sida i upprättandet av vissa infrastrukturer.
Å andra sidan har medlemsstaterna vägrat att ställa mer resurser till förfogande när vi talar om Agenda 2000, och det innebär att vi på Europeiska unionens nivå har litet att förfoga över de närmaste åren.
Däremot hävdar vi behovet av ett fördjupat engagemang i skapandet av en europeisk inre marknad som ännu uppvisar allvarliga brister.
Fortfarande finns det sektorer, till exempel sektorerna för flygtransport, energi och telekommunikationer, där de kostnader som våra företag får bära fortfarande är mycket höga om vi jämför de sammanlagda kostnaderna med de i Förenta staterna eller i andra länder som är lika konkurrenskraftiga på internationell nivå.
Betänkandet innehåller uppgifter om att de administrativa kostnaderna för att starta ett företag i Förenta staterna är 500 euro, medan den genomsnittliga kostnaden i Europeiska unionen ligger på 1 600.
Det innebär att det fortfarande finns en överdriven byråkrati och en överdriven inblandning.
Vi anser att det är just genom att uppfylla de gängse avtal som fastställts i och med de program som upprätthåller stabilitetspakten och genom ett fördjupat engagemang i skapandet av en marknad med färre hinder på alla nivåer, som man kan uppnå den konkurrenskraft som Europeiska unionen behöver.
