# ID: svediakorp-gov397194
# author: Randzio-Plath (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 794
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill på PPE-gruppens vägnar tacka föredraganden för hans omfångsrika, mycket viktiga och koncentrerande arbete.
Jag vill än en gång understryka hur viktiga också de utförliga diskussionerna i utskottet med experterna varit, som lyckligtvis har ställt sig till parlamentets förfogande.
Dessa experter har också eftertryckligen understrukit hur viktigt det är att också slå fast investeringsåtgärder och satsa på instrument som är anpassade till efterfrågan.
Jag tror inte att man därmed menar det som ni, herr von Wogau, här har betecknat som en keynesiansk kvarleva, ty ingen vill avstå från stabilitet och ingen vill avstå från soliditet, utan vi måste äntligen i denna europeiska union finna en riktig policy mix.
Hit hör åtgärder som är anpassade både till utbud och efterfrågan.
Det ser vi ju också i de andra länder här i världen, som är mer framgångsrika än exempelvis ert land, och där det faktiskt har praktiserats med framgång i många år.
Jag är inte heller alltför pessimistisk med avseende på utsikterna här i Europeiska unionen.
När allt kommer omkring ser vi att konjunkturen efter ett år med EMU i Europeiska unionen tydligt har återhämtat sig.
Med all rätt satsar kommissionens årliga ekonomiska rapport på en positiv vidareutveckling.
När allt kommer omkring är världens ekonomiska ramvillkor och de ekonomisk-politiska ramvillkoren gynnsamma.
De måste bara utnyttjas.
Vi måste äntligen någon gång besluta oss för en samordning som medger att vi faktiskt organiserar synergieffekter som verkligen möjliggör en hållbar tillväxt på hög nivå för en längre tid.
Jag måste säga att euro-dollar-kursen inte oroar mig, inte enbart därför att jag här ser en uppvärderingspotential för euron, utan därför att euro-dollar-kursen medger en ytterligare förbättring av den europeiska exportnäringen och därmed har underbyggt sin roll som konjunkturmotor i en viktig fas av den europeiska ekonomins utveckling.
Jag har redan sagt att Europeiska unionen fortfarande saknar en gemenskapsstrategi för tillväxten, som skall bidra till att nationalekonomiernas beroende av varandra inom EU också faktiskt kan göra sig gällande och att den inre marknaden kan utveckla sitt optimala funktionssätt.
Det hänger inte bara samman med att det fortfarande saknas strukturreformer.
Naturligtvis är strukturreformer viktiga hos oss.
Men vem har någonsin gjort en beräkning av vad dessa strukturreformer faktiskt betyder för ekonomin, så att vi vet vad de kan bidra med till tillväxt, investeringar och sysselsättning?
Därför kan vi inte avstå från att organisera tillväxten.
Jag anser att det är synd att alla aktörer i den makroekonomiska dialogen fortfarande inte inser nödvändigheten av samordning.
Vi måste helt enkelt känna till att vi fortfarande påverkas av externa risker och fortfarande också påverkas av interna risker för den europeiska tillväxten, för tillväxten inom EU.
När allt kommer omkring visar exempelvis indikatorerna här hos oss i Europeiska unionen att tillväxten och utsikterna för tillväxten ännu är långt ifrån så solida som under 80-talet.
Det har också något med förtroende att göra.
Jag menar inte att vi skall överlåta bedömningen på finansmarknaderna, men vi måste se till att det skapas mer förtroende för utvecklingen i Europeiska unionen både på konsument- och producentsidan.
Det behövs också helhetseuropeiska perspektiv - det vill jag inte bestrida - vid utvecklingen av lönepolitiken, som inom EU, enligt min åsikt, i vilket fall är föredömligt inriktad på Europeiska centralbankens produktivitets- och prismål.
Det får inte gå så att man återför inflationsbekämpningen till medlemsstaternas nivå, så som sker i spåren efter de höjda olje- och råvarupriserna.
Det kommer att vara viktigt för Europeiska unionen och för organisationen av tillväxten att det görs en oberoende bedömning av den europeiska ekonomiska politiken.
Vi behöver helt enkelt en årlig rapport om unionens ekonomiska och sociala situation, så att det blir möjligt med en EU-politik med benchmarking och konkreta kvantitativa och kvalitativa siffror och mål för investeringar och tillväxt.
Detta måste integreras i grundvalarna för den ekonomiska politiken.
Om detta inte sker tror jag att man i slutändan måste göra en detaljerad orsaksanalys för respektive lands ekonomi.
Den gynnsamma konjunkturutvecklingen måste naturligtvis nu helt riktigt också utnyttjas för att med hjälp av den utdelning tillväxten ger i högre utsträckning minska de strukturella bristerna.
Men denna utdelning bör också användas för att investera i kunskapssamhället, i forskning och utveckling och i det dyrbara humankapitalet.
Åtgärder som att exempelvis ge varje skola tillgång till Internet eller möjliggöra livslång utbildning är här en förnuftig ansats, som också motståndare till statliga utgiftsprogram måste godkänna, så att man kan organisera sig för att vara redo att möta framtiden och ha full sysselsättning inom unionen.
