# ID: svediakorp-gov397182
# author: Cunha (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 455
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, kära kolleger!
Moçambique är ett ungt afrikanskt land som har gjort ett kolossalt arbete för att återhämta sig från den eftersläpning som var resultatet av två decenniers inbördeskrig och för att skapa ett demokratiskt system.
Moçambiques framgång är ett resultat av ansträngningar som fördelas lika mellan landets regering och opposition men speciellt det moçambikiska folket.
Men allt arbete som har gjorts de senaste åren, efter alla svårigheter med fredsavtalen, vilka vi alla känner till, riskerar att gå om intet genom naturens raseri i Moçambique de senaste veckorna.
De aktuella siffrorna vi har över katastrofens omfattning är skrämmande, enligt vad kommissionären redan har redogjort för: nära en miljon människor är hemlösa, mer än hundra tusen människor sitter på hustak eller i trädtopparna i väntan på helikoptrar som kan rädda dem.
Och redan har flera hundra omkommit.
Europeiska unionen och flera av dess medlemsstater, bland annat mitt eget, har redan gett ekonomisk nödhjälp, kanske litet sent, men de har gjort det, liksom USA och flera länder i området, främst Sydafrika.
För tillfället är det uppenbart att den främsta prioriteringen är räddningshelikoptrar, och därefter livsmedelshjälp och övrig humanitär nödhjälp.
Efter att dessa översvämningar började för tre veckor sedan, vaknade äntligen hela världen upp inför den alarmerande situationen i Moçambique: tusentals människors liv hänger på en tråd och de kommer snart att dö om vi inte skickar transportmedel, framför allt luftburna, för att rädda dem ur den situation de befinner sig i.
Detta är för närvarande den mest akuta frågan: transporter för att rädda människoliv och humanitär nödhjälp, inklusive livsmedelshjälp.
Men jag vill understryka att Europeiska unionen och övriga världen inte får begränsa stödet till Moçambique till den nödsituation vi nu talar om.
Vi måste vara medvetna om den förödelse översvämningarna åstadkommit.
Därför är det nödvändigt att redan nu börja få fram ekonomiskt stöd till återuppbyggnaden av infrastrukturer som nu har förstörts och utan vilka Moçambique inte kan fortsätta den utvecklingsväg landet inledde för några år sedan och på ett så lovande sätt.
Frågan om återuppbyggnad av infrastrukturen är grundläggande, utan detta kan ingen utveckling ske, och det är också dags för några av Moçambiques givarländer att fundera på att avskriva eller minska landets skulder.
Om man inte gör någonting nu, kommer allt stöd till Moçambiques utveckling i det förflutna att gå om intet.
Därför hoppas jag att det besök kommissionär Nielsons och Europeiska unionens portugisiska ordförandeskaps skall göra i Moçambique denna vecka gör det möjligt att på lämpligt sätt lösa denna oerhört viktiga fråga.
