# ID: svediakorp-gov397175
# author: Swiebel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 302
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Varför måste kvinnor ha en lika stor andel i den politiska beslutsprocessen?
Hur skall vi förverkliga det?
Att det måste bli så och varför kan vi snabbt komma överens om.
Det är ett krav på enkel rättvisa och demokrati och därmed ett villkor för politiskt berättigande.
När vi skall svara på frågan hur så skiljer sig våra åsikter kraftigt åt.
Räcker det med upplysning, utbildning och skapande av praktiska villkor eller måste vi använda oss av förtursbehandling, till exempel kvotering på de politiska partiernas valsedlar?
Är det då i så fall statens, alltså den lagstiftande myndighetens, uppgift att tvinga fram sådana åtgärder från politiska partier?
Eller måste vi till och med börja tänka på ett system med 50 procent av stolarna i de folkvaldas organ reserverade för kvinnor?
Den här diskussionen som i vissa delar av Europa, och även här, förs med det franska stridsropet parité, handlar egentligen om grunden för själva demokratin och om den politiska betydelse som vi vill ge kvinnorna.
Enligt min åsikt så måste den politiska kampen vara en kamp mellan politiska idéer och inte mellan könsidentiteter.
Jag är en ivrig förespråkare för frivillig kvotering på vallistorna och utan en sådan skulle jag själv inte stå här i dag.
Jag är, precis som Van Lancker, ett resultat av en sådan åtgärd.
Enligt min åsikt kan och får dock inte staten med tvångsmedel blanda sig i de politiska partiernas inre funktion med risk för att demokratin själv offras.
Med andra ord, de medel som vi använder för att kvinnorna skall inta sin rättmätiga plats i den politiska demokratin får inte leda till ett system med könsapartheid.
Då skulle vi skada demokratin.
