# ID: svediakorp-gov397158
# author: Diamantopoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-03-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,264
# sentences: 60
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EL) Herr talman!
För tvåhundra år sedan, under den franska revolutionen, avrättades en mycket berömd kvinna, Olympe de Gouges, och hon ansågs vara galen eftersom hon hade kämpat för lika rättigheter mellan män och kvinnor.
Två århundraden senare har Europa gjort stora framsteg.
Under det senaste århundradet har vi gått igenom tre perioder.
Den första perioden var den som kännetecknades av institutionella ändringar, av ändringar i den rättsliga ramen, av stora konstitutionella landvinningar i alla medlemsstater, som ett resultat av kvinnorörelsens kamp, som ett resultat av reformvänliga partiers betydelsefulla beslut, som ett resultat av upplysta kvinnors och mäns handlingar.
Vi har gått igenom en andra period, under vilken de kvinnliga modellerna erkändes.
Kvinnorna finns överallt.
Premiärministrar, ledamöter, bankirer, ministrar, på yrkeslivets arena, läkare, domare, piloter, militärer.
Vi befinner oss nu i en tredje period: en tredje period under vilken det är nödvändigt att ändra sammansättningen i de organ som utövar makt i politiken och i ekonomin.
Sammansättningen, ändringen av sammansättningen kommer också att medföra ändringar i de politiska strategierna, politiska strategier som måste ta hänsyn till de två könens fördelar och erfarenheter.
Mina damer och herrar ledamöter!
Två viktiga händelser har inträffat under det nya årtusendets första månader: Den första är valet av Finlands president, Halonen.
I Finland var för första gången de kvinnliga kandidaterna fler än de manliga.
Och det var en kvinna som valdes.
Den andra är det som ägde rum i Frankrike.
I Frankrike har man röstat igenom en lag om lika representation av män och kvinnor, som ett resultat av det uttalande som gjordes i april 1999 på konferensen " Kvinnor och män vid makten ".
Där gavs ett löfte av de ansvariga ministrarna om konkreta politiska åtgärder och konkreta politiska strategier som kommer att ändra förhållandena i makten.
Vi bör ge våra komplimanger till premiärminister Jospin för att han bekräftade detta löfte på det mest tydliga och bestämda sätt.
(Applåder) Man har diskuterat mycket och genomfört ganska många politiska strategier i medlemsstaterna.
Siffrorna talar naturligtvis sitt tydliga språk.
Och siffrorna för Europa är fortfarande problematiska.
24 procent av regeringsmedlemmarna är kvinnor, och i parlamenten är genomsnittet 22 procent, men det varierar från 6 procent i vissa medlemsstater till 40 procent i vissa andra.
Antalet kvinnor i de utskott som utövar makt, som utarbetar politiska strategier är mycket lågt.
Inte ens i länder som Tyskland och Belgien, där det finns konkret lagstiftning om antalet företrädare för de två könen, överstiger kvinnornas deltagande i de olika utskotten 18 procent.
Vad vi behöver göra är följaktligen att utveckla konkreta politiska strategier.
Det behövs en sammansatt politik som inbegriper långsiktiga politiska åtaganden, såsom är fallet i Sverige och i Finland, där andelen i dag är 56 respektive 44 procent i regeringarna.
Det behövs organisering och statistisk övervakning.
Det behövs kontroll och lämpliga strukturer som är anpassade till kulturen, mentaliteten och de särskilda problemen i varje region.
Och det behövs naturligtvis en budget, ekonomiskt stöd, för dessa politiska strategier.
Att öka antalet kvinnor eller, som den franske premiärministern, Jospin, formulerade det, " ... att öka kvinnornas inflytande i beslutscentrumen ... " är det bästa sättet att förnya politiken, att förändra sättet att angripa frågorna och att tillföra det politiska tänkandet nya idéer och nya erfarenheter - de som kvinnorna bär med sig på grund av sitt annorlunda sätt att leva och växa upp.
Det finländska ordförandeskapets initiativ nyligen att utveckla indikatorer med vilka man registrerar och fastställer kvinnornas deltagande i centrumen för beslutsfattande är mycket betydelsefullt.
Indikatorerna omfattar de nationella parlamenten samt rådsförsamlingar på regional och kommunal nivå, och de ger en fullständig bild av kvinnornas deltagande i varje medlemsland.
Jag anser att det är en mycket viktig politisk angelägenhet att skapa och stödja statistiska system, att vår möjlighet att ställa upp mål, jämföra resultat och förbättra våra insatser är en politiskt verktyg.
Ett sådant initiativ om en systematisk övervakning ingår även i mitt program, som jag skall presentera inför det femte ramprogrammet för lika möjligheter för kvinnor och män.
Vi bör säga att samtidigt som medlemsstaternas lagstiftningsåtgärder och institutionella ingripanden ger resultat i centrumen för beslutsfattande på det politiska planet, ser vi inte samma resultat i den privata sektorn.
Mina kontakter med mycket stora europeiska och multinationella företag i Europa har visat på tragiska resultat.
Det finns företag på europeisk nivå som sysselsätter tusentals anställda, många gånger hundratusentals anställda på global nivå, men på chefs- och managementnivå är andelen kvinnor mindre än 2 procent!
Vi får inte undervärdera kvinnornas deltagande i de ekonomiska centrumen för beslutsfattande.
Och självklart kommer det även på detta område att göras konkreta ansträngningar, som naturligtvis inte kan vara av lagstiftande karaktär men som kan fungera på grundval av informationsutbyte, och min första kontakt med ordförandena och cheferna på dessa mycket stora företag fick under alla omständigheter ett positivt resultat.
Som ni känner till, anstränger sig kommissionen för att angripa detta problem i sin organisation.
Det finns redan ett beslut om ett 40-procentigt deltagande av bägge kön i alla grupper och i alla program som gäller forskning och teknisk utveckling.
Det är någonting som har välkomnats även av ert eget institutionella organ i maj 1999, då behovet av kvinnor inom både forskning och teknik betonades.
Vi i kommissionen måste föregå med ett konkret och tydligt exempel, och det pågår ett samarbete med alla kommissionärskolleger, i enlighet med reformen av kommissionen, för att kvinnornas deltagande skall komma upp till en andel på 40 procent i alla kommittéer i Europeiska kommissionen.
Kära kolleger!
Många gånger finns det invändningar, och dessa invändningar har en progressiv täckmantel, och man frågar sig om det bör finnas bindande regler om kvinnornas deltagande i makten.
I en federal stat frågar man sig aldrig om alla federationens stater skall ha en röst eller inte.
Och när det gäller Europeiska unionen skulle man aldrig komma på tanken att ställa frågan om det skulle vara möjligt att inte låta alla de 15 medlemsstaterna företrädas i varje utskott.
Varför är det då underligt och varför tvekar vi när det gäller frågan om det bör finnas lagstiftning om halva befolkningens representation?
Jag skulle här vilja vara helt tydlig.
Det får inte finnas någon tvekan, någon tvekan i fråga om lagstiftningen om kvinnornas deltagande i maktcentrumen.
(Applåder)
Kvinnorna utgör hälften av befolkningen, hälften av människorna på planeten.
Om kvinnorna utestängs från makten, innebär det, för det första, ett demokratiskt underskott och, för det andra, ett underutnyttjande av de mänskliga resurserna.
Vi har framför oss en unik utmaning, och tiden är mogen: Låt oss förena den ekonomiska och politiska nyttan med respekt för de grundläggande demokratiska principerna.
Jag är optimistisk och tror att vi kommer att lyckas med det.
Det vad som vi har framför oss är ett vad med tiden.
Vi får inte låta fler generationer kvinnor leva i marginalen.
Om nödvändigt, måste vi med alla medel skynda på utvecklingen.
(Applåder)
