# ID: svediakorp-gov396999
# author: Patten (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 761
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Jag förenar mig helt, inte minst som före detta miljöminister, och utan några som helst reservationer med de uttryck för oro som ledamöterna framfört.
Det är inte lätt att göra en objektiv bedömning av fakta i det här skedet.
Enligt tidiga rapporter är dock förgiftningen av floderna Lepos, Tisza, Somes och Donau en mycket allvarlig miljötragedi.
Ett helt ekosystem har förstörts på några dagar.
Inga levande organismer, från mikrober till uttrar, har undkommit.
Flera ledamöter har förklarat vad som verkar ha skett.
Vi har alla sett några av konsekvenserna på våra TV-apparater.
En del miljöexperter har liknat miljökonsekvenserna av den här katastrofen, åtminstone vad gäller skadorna på ekosystemet, med Tjernobyl.
Det har påverkat befolkningen i tre länder - Rumänien, Ungern och Jugoslavien.
Det är Tisza, Ungerns andra flod och kanske dess vackraste och mest älskade av befolkningen, som fått ta den värsta stöten.
Liksom vid alla sådana katastrofer så är det konsekvenserna på lång sikt som är de skadligaste.
Enligt vissa bedömningar skulle det kunna ta upp till fem år för floden att få tillbaka sitt bestånd.
Det finns också ett fortsatt hot mot andra vilda djur som äter giftiga fiskar.
Vi är helt enkelt skyldiga att göra allt vi kan, så snabbt vi kan, för att hjälpa till att reda ut den här katastrofen.
Det anser absolut min kollega, kommissionär Wallström, som jag vet personligen skulle ha velat reagera på den här resolutionen i dag.
Skälet till att hon inte kan göra det, som några ledamöter påpekat, är att hon är i Ungern och Rumänien för att själv ta reda på skadornas omfattning och hur vi på bästa sätt kan hjälpa de ungerska och rumänska myndigheterna att handskas med den här krisen.
Det är vi beredda att göra.
Vi kontaktade den rumänska regeringen och den internationella kommissionen för skydd av floden Donau om olyckan tidigare den här månaden för att snabbt få fram mer information.
Rumänerna har kontaktat UNEF (United Nations Emergency Force) och OCHA, in Genève, för en bedömning av skadorna i Donaus upptagningsområde genom en oberoende och internationell expertgrupp.
Vi är beredda att bistå vid den bedömningen om det kommer en gemensam begäran från Ungern och Rumänien och om medborgare från båda länderna kan garanteras tillträde till platserna, det är naturligtvis avgörande.
Det är helt enkelt av grundläggande betydelse att så snabbt som möjligt få en korrekt bild av skadornas omfattning, så att vi kan besluta exakt hur vi på bästa sätt kan göra något.
Det är dit som våra insatser just nu syftar.
Det finns också ett behov att klargöra gruvbolagets och den rumänska regeringens juridiska ansvar.
Det är en viktig punkt, vilket flera talare påpekat.
Principen att förorenaren betalar är en hörnsten i Europeiska unionens miljöpolitik.
Det återspeglas i den internationella konventionen om skydd och hållbart utnyttjande av Donau och den skall gälla i det här fallet.
Europeiska unionen kan inte ersätta sig själv för gruvbolaget för utbetalning av ersättningar.
Unionen har under de senaste sju åren mobiliserat cirka 20 miljoner euro för att stödja skyddet av Donau.
I samband med bistånd inför anslutningen till det här området kan det vara möjligt att dirigera om en del av det stöd vi ger inom ramen för Ispar och Phare för att göra något åt de allra värsta effekterna av olyckan, så länge principen om att förorenaren betalar respekteras helt.
På lång sikt kommer vi att vilja se vilka lärdomar vi kan dra av den här katastrofen, framför allt se hur vi kan förhindra att sådan katastrofer sker överhuvudtaget.
Den här händelsen stärker argumenten för att förstärka det europeiska civilskyddet, i enlighet med de linjer som föreslogs av Prodi i hans tal anförande nyligen och av en eller ett par ledamöter i dag.
Just nu handlar det dock om att klara av den här krisen.
Som jag sade så är min kollega, kommissionär Wallström, i rampljuset i dag.
Hon kommer att vilja hålla parlamentet noga informerat om de åtgärder hon föreslår som ett resultat av sitt besök.
Det här har varit en hemsk tragedi för Europa och Europa måste reagera och göra allt det kan för att se till att sådana här fruktansvärda händelser inte fortsätter att fördärva vår framtid.
