# ID: svediakorp-gov396988
# author: Patten (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,100
# sentences: 54
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Vi hade en mycket nyttig debatt om mänskliga rättigheter i går.
Jag är glad att vi fått den här extra möjligheten att behandla några andra områden i världen - Kosovo, Angola, Tjetjenien och Kambodja - där skyddet av de mänskliga rättigheterna varit en särskilt svår utmaning.
Först av allt Kosovo.
Kommissionen delar helt den oro som kommer till uttryck i de här resolutionsförslagen om en allmän politik mot Kosovo, om det fortsatta etniska våldet och om fångarna i serbiska fängelser.
Våra insatser i Kosovo, liksom på andra håll i området, är inriktade på kortsiktig och medellångsiktig återuppbyggnad och på långsiktig stabilisering.
Vi stöder särskilt utvecklingen av ett fritt, demokratiskt och multietniskt samhälle.
Genom våra biståndsprogram med avseende på demokratisering och mänskliga rättigheter skall vi fortsätta bygga upp förtroendet i allmänhet och försöka bygga upp förtroendet mellan de olika gemenskaperna i synnerhet.
Vi har alltid fördömt etniskt våld, oavsett vilken etnisk grupp som är utövaren och vilken som är offret.
Vi anser att det är lika oacceptabelt mot serbiska och zigenska minoriteter som det var mot kosovoalbanerna tidigare.
Vi stöder UNMIK: s, KFOR: s och OSSE: s insatser för att inrätta en fungerande civil administration och garantera lag och ordning.
I det avseendet stöder vi verkligen den höga representantens uppmaning nyligen till medlemsstaterna att bidra med fler poliser till FN: s civila polisstyrka i Kosovo.
Det är en punkt som tagits upp av flera talare i debatten.
När vi tar upp utvecklingen av en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik så hoppas jag att det skall understryka vikten av att se till både de icke-militära aspekterna av den politiken och de militära aspekterna.
Det är precis lika viktigt att ha en huvudmålsättning för uppbyggandet av polisen och av institutioner som för den militära kapaciteten.
Vi fortsätter att bekymra oss över de många civilpersoner som just nu sitter fast i serbiska fängelser.
Jag instämmer helt med de synpunkter som Pack lade fram med sådan passion, antingen före rättegång eller efter dom.
Belägenheten för de kosovoalbaner som saknats sedan krigets slut är särskilt oroande.
Vi uppmanar alla, i eller utanför Kosovo, att stödja dessa gemensamma mål, att stödja UNMIK och KFOR i deras ansträngningar att uppnå dem.
Helt kort över till Angola.
Även här hade vi ett antal mycket kunniga anföranden, särskilt det av Soares, med hans oöverträffade kunskaper i ämnet.
Kommissionen är starkt övertygad om att pressfrihet och yttrandefrihet kommer att vara avgörande för fred och försoning i fortsättningen i Angola.
Det är ett viktigt villkor för att stärka de demokratiska institutionerna och det civila samhället.
Ett särskilt oroande område är trakasserierna mot journalister, inbegripet tillfällig internering av medlemmar av de så kallade oberoende pressen.
Europeiska unionen lämnade en särskild démarche om pressfrihet till det angolanska justitiedepartementet i november förra året.
Vi stöder helt FN: s arbete genom UNUA, med tanke på dess särskilda ansvar att övervaka situationen för de mänskliga rättigheterna i Angola.
Vi har också tagit ställning för säkerhetsrådets sanktioner mot UNITA, inbegripet vapenkontroll.
Medan tyngdpunkten ligger kvar på humanitära behov så förbereder kommissionen en efterkrigsetapp i vårt finansiella stöd till Angola.
En viktig del av detta kommer att vara stödet till demokrati och mänskliga rättigheter, inbegripet särskilda initiativ för att förstärka de demokratiska institutionerna och civilsamhället.
Europeiska unionen har fördömt användandet av truppminor och vi stöder minbekämpningen genom en internationell icke-statlig organisation.
Den resolution som jag verkligen skulle vilja ta upp till debatt i Europaparlamentet en gång handlar om minbekämpning, och särskilt vikten av att förstöra förråden av befintliga minor: förråd i Ukraina, förråd i Moldova och förråd på andra platser.
Det är en fråga som inte får tillräcklig uppmärksamhet.
På frågan om den inhemska befolkningen i USA är jag säker på att resolutionen som i första hand var riktad till de amerikanska myndigheterna verkligen har noterats av dem.
Vår allmänna politik är dock att erkänna den naturliga värdigheten och inhemska folkslags bidrag till samhällets utveckling och mångfald, något som vi ser med särskilt stort intresse på i samband med den norra dimension som vi försöker utveckla och som vi diskuterar med Nordamerika.
Kommissionen delar den växande oron angående den saknade ryska journalisten Babitskij och villkoren för oberoende media i Tjetjenien i allmänhet.
Den här frågan tas upp utöver vår djupa oro angående den civila befolkningens belägenhet i Tjetjenien och jag har hört Posselt i den här frågan tidigare.
Det förekommer alarmerande rapporter om överträdelser mot de mänskliga rättigheterna.
Naturligtvis har oproportionellt stora krafter satts in i den här konflikten.
Kommissionens delegation i Moskva deltog i en EU-trojka démarche den elfte den här månaden.
Vi underströk vår allvarliga oro angående pressfriheten och yttrandefriheten och vi pressade ryssarna att förtydliga omständigheterna kring interneringen av Babitskij med hänsyn till deras skyldigheter med avseende på de mänskliga rättigheterna.
Vi väntar på ett ordentligt svar från Ryssland.
Under tiden bekräftade slutsatserna från Europeiska rådet (allmänna frågor) tidigare i veckan det meddelande som jag givit i dag.
Och vi är beredda att ta upp frågan igen vid ministermötet EU-Ryssland i Lissabon den 2 mars om det behövs.
Avslutningsvis Kambodja och de röda khmererna: vi håller verkligen med om att högre ledare för de röda khmererna skall ställas till svars för sina brott.
Jag håller helt och hållet med om de argument som framfördes av Morillon.
Vi gav vårt djupa stöd till trojkans démarche till utrikesminister Hor Namhong den 4 februari i år.
Europeiska unionen underströk sitt fulla stöd för Förenta nationernas insatser angående behovet av en domstol för att åtala före detta ledare för Röda khmererna.
Samtidigt välkomnar vi den fortsatta dialogen mellan de två parterna.
Jag uppmuntras av FN: s generalsekreterare Kofi Annans optimism om möjligheterna till överenskommelse om den föreslagna domstolen.
Kommissionen kommer att fortsätta ta upp frågor om lag och ordning, demokratiska principer och mänskliga rättigheter med kambodjanska myndigheter genom det samarbetsavtal mellan EU och Kambodja som trädde i kraft den 1 november förra året.
Det har varit nyttigt att debattera mänskliga rättigheter två gånger på några dagar.
Jag hoppas vi får fler möjligheter till det men jag vill ha färre exempel på att de överträds under de kommande åren.
(Applåder)
