# ID: svediakorp-gov396972
# author: Soares (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 453
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter!
Jag instämmer helt i den resolution som debatteras här i parlamentet, och jag instämmer därför att den situation som undertrycker journalisterna, både angolaner och utrikeskorrespondenter i Angola, är skandalös och mycket allvarlig och vi kan inte låta detta ske.
Men denna resolution är otillräcklig, eftersom den i själva verket utgår ifrån principen att Angola är en rättsstat som bara innebär vissa svårigheter för journalisterna och undertrycker dem.
Men situationen ser inte ut på det sättet.
Angola är inte en rättsstat, det är en förtryckande diktatur.
Angola befinner sig i krig, ett grymt krig som fortsätter.
Den gällande filosofin om att man måste fysiskt krossa eller utplåna sina motståndare för att uppnå fred är en filosofi vi inte kan acceptera.
Därför är den angolanska kyrkans upprepade vädjanden, och de vädjanden som till exempel Mandela och Mebeki gjorde i går för att åter få i gång förhandlingarna för att uppnå en fredssituation, vädjanden som bör stödjas av parlamentet.
Vi måste hålla en allmän debatt om Angola här, vilket en annan kollega redan har sagt, och inte enbart om tillståndet för vissa journalister som utsatts för förföljelserna i Angola
Så sent som i dag, fick jag till exempel direkt information av Rafael Marques enligt vilken två korrespondenter från portugisisk TV har fängslats i Angola.
Dessa händelser upprepar sig med andra ord.
Men det värsta är att det inte finns några lösningar för situationen i Angola.
Tystnaden från de stora makterna och vår egen tystnad är också misstänkt och gynnar en korrupt, våldsam och krigisk regim.
Jag skulle vilja uppmärksamma att kriget i Angola sprider sig till andra regioner i Afrika, det har förbindelser med kriget i Kongo, med det som sker i Namibia, i Zambia och nu även med händelserna i Zimbabwe där Robert Mugabe precis har förlorat folkomröstningen just för att hans land trängde in med trupper i Kongo för att rädda Laurent Kabila, vilken inte går att rädda.
I Angola finns det två väpnade partier, eller grupper: en som gynnas av oljan, nämligen MPLA; en annan, Savimbis väpnade band, som drar nytta av diamanterna.
Med finansiering från oljan och diamanterna fortsätter kriget, ett fruktansvärt krig som sagt, vilket har lett till tusentals hemlösa, vilket skapar svält för befolkningen och har framkallat en kritisk och tragisk situation
Det är nödvändigt att få slut på det.
Detta parlaments auktoritet kan vara betydelsefullt för att här genomföra en stor debatt om situationen i Angola, även utsträckt till hela södra Afrika.
