# ID: svediakorp-gov396962
# author: Sakellariou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 615
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Det är en personlig förklaring, herr talman, och jag vill härtill säga att min grupp enhälligt beslutat att vi absolut inte kommer att göra något kompromissförslag eller ha något som helst samarbete med de människor som kommer att sitta i detta parlament tillsammans med Le Pen och de andra högerextremisterna.
Vi kommer inte att lägga fram något gemensamt förslag; vi kommer inte att föra några förhandlingar med dem, och vi kommer inte att acceptera att deras underskrifter finns med på ett sådant förslag.
Detta apropå den händelse som Dupuis talade om.
EU: s medlemsstater har tillsammans med Nato fört krig på grund av Kosovo.
De förklarade att detta krig var nödvändigt för att tillvarata de mänskliga rättigheterna.
Jag vill här inte än en gång påbörja en diskussion om effektiviteten av de medel som vi har till förfogande för att komma till rätta med kriser.
Ledamöterna i denna kammare känner väl till min skepsis vad beträffar legitimiteten i och effektiviteten av det militära angreppet.
Jag accepterar att Nato och de enskilda staterna godkände deltagandet i en sådan operation, att de trodde att detta var den enda återstående möjligheten att få slut på de hela tiden tilltagande kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och förbrytelserna i Kosovo som begicks av Milosevics regim, och trygga en värdig tillvaro för den albanska befolkningen.
Resultatet av interventionen blev att den mänskliga katastrofen inte kunde förhindras; Kosovo är förstört, fälten kunde inte bearbetas, produktionsenheter står stilla, och ekonomin befinner sig i ett kaotiskt tillstånd.
Serbien har kastats tiotals år tillbaka i tiden, och människorna, både serber och kosovoalbaner, har traumatiserats för lång tid.
Men kränkningarna av de mänskliga rättigheterna fortsätter, och de mänskliga rättigheterna trampas inte bara ned av dem som är anhängare av Milosevics regim, utan tyvärr också av dem som Nato drog ut för att försvara.
Dispyterna har pågått i månader.
Hundratals serber måste lämna Kosovo, och vi har just hört att nu även Kfor-soldaterna angrips, tillsammans med flyktingbussar och liknande, i närheten av Mitrovica.
Detta är bara en bråkdel av de pågående aggressionerna, som inte bara kan noteras i Mitrovica gentemot serber, zigenare och andra minoriteter.
Vårt engagemang för Kosovo förpliktar oss att inte heller nu bortse från nya kränkningar av de mänskliga rättigheterna, oberoende av vem som initierar dem.
Annars förlorar vi helt i trovärdighet.
Detta ger anledning till en annan grundläggande fråga: Hur effektiva är internationella protektorat?
Kan ett protektorat vara ett universalmedel, eller fördjupar det inte snarare den etniska uppdelningen av protektoratet?
Är det över huvud taget realistiskt att bygga upp ett multikulturellt samhälle i ett protektorat efter ett militärt angrepp?
Jag tror att vi måste ställa oss dessa frågor, eftersom vi annars inte kan finna någon lösning för Kosovo.
Och för att finna denna lösning vill jag mycket snabbt komma med några konkreta praktiska förslag: Regeringarna måste skicka ut de nödvändiga internationella poliskrafterna till Kosovo snabbare, dvs. genast.
Givarländerna måste frigöra de utlovade ekonomiska medlen, så att de internationella företrädarna över huvud taget materiellt blir i stånd att utföra sina uppgifter.
KPC (Kosovo Protection Corps) måste granskas vad gäller antaganden att medlemmar av denna kår är delaktiga i förbrytelser, och man måste dra konsekvenserna av det.
Och slutligen kravet som detta parlament ställde vid den senaste resolutionen: Företrädarna för FN: s generalsekreterare måste där bygga upp en förvaltning, som faktiskt arbetar för Kosovo.
(Applåder)
