# ID: svediakorp-gov396961
# author: Dupuis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 465
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, kära kolleger!
Vi har inte undertecknat denna kompromissresolution av två skäl.
Det första är att en av våra kolleger, Sakellariou, känd för sina öppna och toleranta åsikter, har (för att inte citera honom) lagt in ett kraftfullt veto och därmed stått upp som en försvarare av er moral.
Jag betvivlar inte, och jag tror inte heller att ni betvivlar att det rör sig om ett nytt viktig bidrag från hans sida till kampen mot rasismen och intoleransen.
Det andra skälet är att denna text tyvärr inte går särskilt långt.
Genom en rad konstgrepp tror jag att man i den omsorgsfullt har undvikit att ta itu med den centrala frågan, nämligen Kosovos slutliga status.
Jag tvivlar på att någon av er kan ha skäl att tro att Kosovo fortfarande kan bli en del av Jugoslavien igen.
Jag tvivlar också på att någon av er kan tro att Milosevic skulle kunna göra motstånd särskilt länge om världssamfundet till sist löste frågan om Kosovos definitiva status.
Jag betvivlar också att någon av er kan anse att Milosevic i det nuvarande läget inte skulle ha något intresse av att göra allt för att destabilisera Kosovo, vilket han gör på andra håll och vilket vi redan har fått se.
Slutligen tror jag inte att någon av er kan tro att det nuvarande status quo kan ge ett minimum av stabilitet och därmed ett minimum av utveckling i Kosovo.
Det finns för övrigt ett intressant misstag i kompromissresolutionen, vilken utan tvekan har undgått er uppmärksamhet.
Ni fördömer den första direkta attacken mot Kfor-trupperna.
Jag skulle inte vilja att ni vore olycksfåglar, men eftersom ni inte tar itu med det verkliga problemet fruktar jag att ni ändå blir det, och jag överlämnar det fulla ansvaret till er för vad som kan hända.
Jag tror tvärtom att det är vår skyldighet att uppmana kommissionen och rådet, som tyvärr är frånvarande, att med stor beslutsamhet vända sig till Förenta nationerna och ställa frågan om Kosovos slutliga status, om mångfaldigandet av mikrostater i den här regionen, om uppföljningen av Dayton och slutligen frågan om en verklig stabilitet, som kan möjliggöra uppbyggnaden av demokratin i dessa länder och förse Europeiska unionen med en politik i denna region.
Jag vill slutligen betona att vi sedan juli månad har begärt kraftfulla insatser från rådets och kommissionens sida för att få 3 000 kosovoalbanska fångar satta på fri fot, Brovina, Kurti och Hoti.
Jag noterar att unionen förbereder sig på att häva vissa sanktioner, men att vi i utbyte inte har fått en enda fånge frigiven.
Varför?
