# ID: svediakorp-gov396929
# author: Zappalà (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-02-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 644
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade kolleger!
Jag uppskattade mycket det som kommissionär Liikanen sade och mitt inlägg - allas våra inlägg - i debatten sker därför att denna fråga som gäller ett fenomen av stor omfattning också gäller ett specifikt fall.
Den fråga vi debatterar har stor politisk och social betydelse.
Friheten att bilda företag, den fria rörligheten och den fria konkurrensen är oomkullrunkeliga pelare i Europeiska unionens politisk-ekonomiska struktur.
Omstruktureringen av företag hänger samman med principen om fri förfoganderätt över investeringar, och skall därför försvaras.
Och ändå inträffar allt oftare händelser som står i skarp kontrast mot dessa principer.
Till dessa händelser kan i dag fogas ett fall som kan verka speciellt och icke representativt men som, om vi låter det passera utan ett officiellt ingripande från Europeiska unionen, kan bli en oskriven regel som skapar svårigheter för många medlemsstater och unionen i dess helhet.
Ett amerikanskt företag - Goodyear - med fabriker i Italien, Tyskland och England, håller på att genomföra en ur det egna företagets synvinkel helt legitim omstrukturering av sin produktion och lokalisering.
Men de gör förmodligen detta på ett sätt som inte följer de regler som gäller för detta område inom gemenskapen.
Man har till exempel inte aviserat sina åtgärder i rimlig tid och inte tagit hänsyn till skyldigheten att redovisa användningen av offentliga medel, italienska och europeiska.
I Italien, kommissionär Liikanen, håller inte Goodyear på att omstrukturera sin verksamhet, utan de är snarare på väg att stänga en fabrik som med sin produktion täcker 14 procent av marknaden och som Goodyear själva har beskrivit som " ett företag med den högsta tänkbara kompetens inom sitt område ", en fabrik som startades med hjälp av europeiska investeringar till ett totalt värde av 85 miljoner euro.
En nedläggning utan någon avisering, med andra ord, och utan någon som helst vilja att diskutera fabrikens och dess anställdas öde, trots det faktum att med de offentliga medel som utnyttjats i fabriken finns där litet som är privat och mycket som är offentligt.
Det skulle vara allvarligt om alla utomeuropeiska företag skulle lära sig att utnyttja Europa som en buss, där man slipper betala biljetten, slipper betala för att vara med, får betalt för att ha använt fordonet och sedan kan stiga av utan att säga något till någon.
Europa borde kunna garantera friheten i alla dess former, inklusive friheten att använda egna pengar till de syften man själv väljer, inte att de skall användas av andra efter behag, andra som bara vill sko sig och som, vid en eventuell skilsmässa, vägrar diskutera formerna för skilsmässan, utan säger att det rör sig om en ensidigt deklarerad skilsmässa.
Kommissionär Liikanen talade för ett tag sedan om att omstruktureringen inte får ske på ett okunnigt vis, men i det här fallet verkar han okunnig om vem som drabbas och om vem som är aktiv.
Till kommissionär Liikanen vill jag också säga att det inte är lätt att vända sig till nationella domstolar.
Naturligtvis är det alltid en möjlighet, men när arbetstillfällena redan har gått förlorade, när fabrikerna har stängts, är det inte särskilt uppmuntrande att vända sig till domstolarna, framför allt inte när det gäller ett rättssystem som är så långsamt som det italienska.
Kommissionär Liikanen, vi förväntar oss ett kraftfullt ingripande.
Naturligtvis tänker vi, i egenskap av parlament, samarbeta kring den resolution som ni har antytt skall komma - vi står verkligen beredda - men vi förväntar oss också ett kraftfullt ingripande i den här saken, som verkligen inte kan få avslutas och passera så som den nästan har passerat vid det här laget.
